Arvode till styrelsen och övriga förtroendevalda

Vad är en rimlig nivå på arvoden till styrelsen, suppleanter och valberedning? I vår förening har styrelsen och suppleanter vardera 999 kr/år. Anledningen till nivån är huvudsakligen historisk. Ingen i är engagerad i styrelsen för pengarnas skull och vi skulle inte vilja jobba mer för att vi fick mer betalt. Framförallt slipper föreningen att betala arbetgivaravg när arvodena är under 1000 kr. Nivån känns dock mycket låg och avspeglar inte betydelsen av och mängden arbete som görs. Enligt länkad artikel i SBC direkt, #2-2006, är en rimlig nivå ca 1000 kr per lägenhet och år, att fördelas ut på de förtroendevalda. Är det någon som har några andra erfarenheter? Är det en fördel att har arvode per möte?

Vår styrelse har förnärvarande 3 basprisbelopp att fördela inom styrelsen med suppleanter och valberedning. Detta i en förening med 200 lägenheter. (detta innebär då ca 121 000 kronor att fördela.) Då styrelsen nu utökats med 2 ledamoter finns det skäl att förändra denna siffra. Vi upplever inte heller att nivån avspeglar betydelsen av och mängden arbete som utförs. Dock har medlemmarna svårt att se kopplingen då dom endast ser en stor post på över hundra tusen kronor och inte antalet timmar som läggs ner..

Jag tycker att styrelsearbetet ska vara av ideell art och fördelas inom medlemmarna med nya medlemmar varje/vartannat år. Styrelsearvode är ju en typisk post som man kan spara in medel på om man gör lite jobb själv. Dessutom kan arbetsgrupper göra mycket jobb och det är inte alltid styrelsen som ska lägga ner sin fritid. Man kan ju betala ut ersättning för det jobb som läggs ner motsvarande medlemmens egen insats utan att betala ut sociala avgifter och inkomstskatt om man inte ser det som styrelsearvode. På styrelsearvode måste föreningen betala ut sociala avgifter och inkomstskatt, mostsvarande ca 50% av beloppet som slutligen faller i styreslemedlemmens ficka. Det blir alltså mycket skatt som föreningen får betala på styrelsearvode som ingen i föreningen får ta del av. 999kr är en bra summa som ersättning eftersom det som tidigare inlägg också noterat att det då inte är skattepliktigt. Jag skulle kunna tänka mig att suppleanterna varje år rullade enligt förutbestämt medlemsschema där målet är att alla medlemmar ska ha varit delaktiga. Då tror jag att man skulle känna sig lite mer delaktig i arbetet med föreningen. Idag är det tyvärr så att man i vissa föreningar inte känner sig välkommen som styrelsemedlem. Håller inte med om SBC´s värdering av arbetet enligt ovan. Det blir mest Skattemyndigheten som tjänar på en hög ersättning till styrelsen.

Klart att arvodet skall var hyfsat utan vara överdrivet, två bitar tror jag är viktiga det ena är att styrelsearvodet kopplas till basbelopp, då slipper ni diskussionen om höjning och kan ha samma antal basbelopp år per år och det ger automatiskt en höjning med utvecklingen av basbeloppet en annan sak som vi gjorde när jag blev ordförande i min förening var att vi spaltatde upp vem som fick vad i arvode....många av medlemmarna ser bara en klumpsumma och det låter mycket,,,men inte när man märker att det är 5-6 personner som delar på beloppet. MVH Franz

Jag har erfarenhet från två små bostadsrättsföreningar, en med 16 lägenheter och en med nio. Inga arvoden utgår där. Fördelen med att inte ha arvoden tycker jag är att man ser styrelsearbete som allas ansvar att axla under någon period under tiden man bor i föreningen. Man delar på arbetet istället för att köpa sig fri från det och får på köpet en större förståelse och ett större engagemang bland medlemmarna. Jag tror också att tröskeln blir mindre för de som är osäkra på att axla ett styrelseansvar om de inte kan bli utsatta för gnäll av typen "varför ska Kalle ha 2000 spänn, han har väl ändå inte gjort någon större insats?". En svårighet med arvoden är också att arbetsinsatserna kan variera så oerhört. I min förra förening gjorde en ordförande en minimal insats, medan en annan gjorde väldigt stor arbetsinsats. Kassörsrollen är speciell, då den kräver att styrelsemedlemmen har lite ekonomisk skolning samt att rollen innebär en stor andel löpande arbete. Här är det svårare att argumentera för att alla ska turas om att vara kassör. Den stackare som råkar kunna lite bokföring får göra arbetet. Här tycker jag det är mer relevant med arvode, om man nu inte lejer ut allt bokförings- och redovisningsarbete och kassören istället har en mer kontrollerande roll. Detta är dock erfarenheter från mycket små föreningar, i större föreningar faller väl en del av mina argument. Alla medlemmar hinner helt enkelt inte sitta i styrelsen där under boendeperioden.

Jag tycker man istället skall delegera styrelsearbetet till fler medlemmar genom komittéer för olika områden som, trädgård, energi, fastighetsskötsel, information, webben m m. Man skall göra arbetsbeskrivningar och lathundar för varje post och på det viset underlätta för sin efterträdare. För då blir det enkelt att efterträda och man får verkligen en efterträdare. På det viset utbildar man fler i föreningsverksamhet. Får fler som engagerar sig i området och miljön. Ökar det sociala utbytet mellan människorna. Och gör det enklare att ofta rotera och utbyta funktionärer. Vilket ökar det demokratiska förhållandet i föreningen. I vår båtklubb ingår ett mindre antal timmar arbetsplikt om året t ex (4). Visst är det svårt att få gehör för den här typen av förändringar. Men den närmaste framtidens ekonomiska förutsättningar kommer att höja motivationen för den här typen av lösningar. Det är jag säker på. Så skall det ske, så är det nu man skall ge sig in i den här typen av förändringsarbete. Ju fler som delar på arbetet desto lägre kan arvodena vara. Det optimala är 0:-

Bo bättre har gjort en ordentlig genomlysning av storleken på styrelsearvoden: Vi har detaljgranskat 200 årsredovisningar och tittat på vad styrelserna har i arvode. Nu kan du själv gå in i tabellen och jämföra. En utmärkt utgångspunkt för vidare diskussioner kring vad som passar just din förening.