Biologiskt avfall

Vi sorterar biologiskt avfall i vår förening. Vi lägger avfallet i små papperspåsar som sedan lägges i ett sopkärl som hämtas av kommunen. Finns det några erfarenheter och synpunkter om hanteringen av biologiskt avfall? Någon som sparat pengar på att sortera? I Lund har det just genomförts ett försök, se länk.

Malmö kommun införde en rad krav på sopsäckshantering för något år sedan. Vi har källsortering dock inte nedbrutet till biologiskt avfall. Vi sparar massor av pengar per år på att sortera. Främst för att vi inte behöver betala vaktmästartimmar för att tömma soporna som vi fick göra tidigare. Nu töms alla kärl direkt från återvinningshuset. Och till en lägre tömningskostnad än vad vi fick betala när vi hade säckar.

Nu har vi bytt från papperspåsar till majsstärkelsepåsar för att minska lukten.

Men om ni ändå sorterar biologiskt varför har ni inte en varmkompost? Då får ni tillbaks det biologiska i jord?

Hejsan! Är detta något som är i system i större städer? Jag har fattat att vi i Sthlm ligger långt efter vad beträffar källsortering. Har någon någon en bra länk att rekommendera? Vi i min brf kommer att behöva att dels bygga om vårt soprum för hundratusentals kronor, dels förmodligen börja bättre väsentligt sopsortering.(Vilket jag hälsar med glädje!) Men i och med att det är så mycket som måste ändras från det avtal Svenska Bostäder hade så att man nästan får börja från scratch, kan det ju vara läge att verkligen också göra det - alltså börja från schratch! Alla goda förslag mottages med glädje! Hälsar I. Price

En förening i innerstan i Stockholm som jag bodde i för ett antal år sedan hade tillräckligt med mark för att smälla upp ett friggebodsstort komposthus. Projektet drevs av några entusiaster och miljötänkande, och om jag minns rätt kom de igång med detta i början av 90-talet. Det blev finfin jord till dem och föreningens planteringar. Ny, fin, näringsrik jord behövs ju då och då, så vad är väl bättre än att producera den på plats? Exakt vilka bestämmelser det omgärdas av vet jag dock inte. Ett tillstånd för att få kompostera matavfall, ja, men om det måste vara inbyggt i ett hus eller kräver ombyggnation av soprum vet jag inte. Det känns i alla fall som om det är en bättre lösning att kompostera på plats och också kunna använda jorden på plats än att transportera bort allt för behandling någonstans långt bort. Och betala för det, dessutom.

Näringen ingår i ett kretslopp och måste på något sätt tillbaka till åkern som potatisskalen kom från. Att bli självförsörjande på blomjord är inget fel. Dock måste man nog skicka iväg en det mesta matavfallet, pelargonerna blir nog snabbt övergödda annars. Det blir på snabbt väldigt stora mängder: våra småhushåll producerar hittils bara drygt 2 liter matavfall i genomsnitt i veckan, men detta blir säg 75 kg prima jord om året, många gånger mer än vad som behövs till krukväxter alltså. Att lägga en del i rabatten kanske inte är fel men då är det bättre att kompostera trädgårdsavfallet, så att denna näring får cirkulera lokalt. Å andra sidan hade det varit intressant att se mer grönsaksodling i staden. Lika många kilo som ni bär hem från affären måste hur som helst alltid ut genom avloppet eller med soporna. Matavfall kostar mindre än osorterat avfall att bli av med. Det är ju alltid nåt, men man kan ju egentligen tycka att man borde få betalt för det. Åtminstone kunde det vara gratis, och kanske kan det vara en kul ide att höra med de ekologiska bönderna på torget om de inte vill ta med sig några tunnor matavfall hem från stan varje vecka. Ett nytt kommunalt nyttomonopol håller på att växa fram på stadsbornas bekostnad, och även om det är för ett angeläget ändamål så kunde det vara intressant om det är någon som hittar en smart lösning att slippa betala för det som faktiskt är en tillgång som borde vara enkel att omsätta.

Poängen med att själv kompostera sitt biologiska avfall blir naturligtvis mycket större om föreningen har ett aktivt trädgårdsarbete, något jag förordar av alla möjliga skäl. Bättre social gemenskap, lyxen att kunna äta egenodlad mat och minskad miljöpåverkan är bara några. Men frågan är i hur stor utsträckning avfallet kan tas om hand. I tiovåningshuset med bara en liten gräsremsa till trädgård lär det blir svårt att få avsättning för all jord som skapas.

Nyhet: Biogasboom öppnar dörren för avfallskvarnar Publicerad: Tuesday den 22 September, 2009 Biogasboom öppnar dörren för avfallskvarnar Det stora behovet av biogas gör att Stockholm Vatten numera är positivt till avfallskvarnar. Det kommunala bolaget hoppas att fler ska välja att mala ner sitt avfall. Hos Stockholm Vatten är tidigare tveksamheter kring lösningen att låta avfallskvarnar mala ner matavfall i vasken för transport via VA-nätet till reningsverket numera som bortblåsta. Det skriande behovet av fordonsgas gör att avfallskvarnar har hamnat högt upp på dagordningen. -Vi vill hemskt gärna ha mer biogas - efterfrågan på gas till bussar och bilar är väldigt stor. Det är jättebra att avfallskvarnar börjar diskuteras på allvar som ett komplement till central behandling, säger Marta Tendaj, affärsutvecklingsansvarig för förnybar energi på Stockholm Vatten. Hon var med och tog fram en studie under förra året som visade att det inte fanns några tekniska problem eller praktiska hinder för avfallskvarnar i Stockholm. Ledningsnätet klarar av att ta emot matavfallet. För ett år sedan beslöt Stockholm Vatten att det skulle vara fritt fram att sätta in avfallskvarnar om man så önskade och dessutom slopades årsavgiften om 390 kronor. Men trots detta har återförsäljarna än så länge inte sett någon större rusning efter avfallskvarnar. Enligt Ingvar Bogdanoff på Avfallskvarn AB går omställningen långsamt, men han märker att intresset har ökat hos bostadsrättsföreningarna. Många av dem håller dock fortfarande på att utreda möjligheten. Det kostar minst 5000 kronor att installera en avfallskvarn. Erik Wassén (fp), ordförande för Stockholm Vatten, tror att kostnaden skrämmer många trots att pengarna betalas tillbaka på sikt tack vare lägre sophämtningsavgifter. För att få fart på omställningen har Erik Wassén tillsammans med två partikollegor lagt fram ett förslag om att trafik- och renhållningsnämnden bör införa ett hyr/köp-system för avfallskvarnar. Tanken är att staden köper in kvarnarna som sedan hyrs ut för en modest månadskostnad under ett antal år, varefter hushållen tar över ägandet av kvarnen. -Bara vi får fler att pröva avfallskvarnarna så kommer intresset att spridas. Det är ett otroligt bekvämt sätt att bli av med sina matrester jämfört med den vanliga sophinken, säger Erik Wassén som själv har en avfallskvarn hemma. Han konstaterar dock att innan förslaget kan bli verklighet måste det utarbetas vidare och förankras bland de andra partierna i alliansen. Förhoppningen är att det ska gå ganska fort och att ett beslut om att köpa in avfallskvarnar ska tas i samband med budgetförslaget senare i höst. Idag bränns större delen av det biologiska avfallet i Stockholm. Varje person ger upphov till omkring 100 kilo biologiskt avfall varje år. Riksdagens mål är att 35 procent av det organiska avfallet ska komposteras eller rötas. Om 35 procent av Stockholmarnas biologiska hushållsavfall samlas och rötas motsvarar drygt tre miljoner kubikmeter renad biogas eller närmare 3,5 miljoner liter bensin. Detta förutsätter att avfallskvarnarna kombineras med insamling med central förbehandling. Om allt organiskt avfall rötades skulle det motsvara ungefär lika mycket fordonsgas som avloppsslammet generar idag; 8,5 miljoner kubikmeter.