Tvättstuga

Hej jag undrar om det finns någon förening som börjat att ta betalt i tvättstuga? Frågan är hur det uppskattats och vad ni tar betalt och vilket system ni har använt. Hälsningar Göran

Jag har ingen erfarenhet av att ta direkt betalt för tvättstugan, men är nyfiken på varför man vill göra det?

Om föreningen har ett stort antal lägenheter med egen tvättmaskin uppstår efterfrågan på ett betalsystem. Vår grannförening Johanneberg 1936 har myntinkast och tar ut 5 kr per maskin om jag inte minns fel. Hälsningar Tomas N.

Ja just det, är det så i er förening Göran? Vi har faktiskt en liknande situation i vår förening, men jag har inte tänkt tanken att man skulle ta betalt av de som använder tvättstugan. Egentligen är det såklart helt rätt, men det skulle nog bli ramaskri hos oss... :-)

Håller med om att det är rätt att ta ut tvättavgift. Hörde också nyligen talas om att man tar ut tvättavgifter i vissa föreningar. Numera har många egna tvättmaskiner i lägenheterna och använder aldrig tvättstugan, men måste ändå betala för tvättstugans renoveringar och underhåll vilket ju är heltokigt. Pengarna man får in ska självfallet gå till tvättsugans underhåll.

Samma fråga finns här. Och den är lätt att motivera t.ex. när alla som har parkeringsplats betalar för el och platshyra. En avgift motiverar ju också föreningen att verkligen se till att maskiner och utrymmen är tipp-topp - man tar ju betalt för dem. Och man kan inte säga att pengar saknas eller att det är dyrt. Men vad händer när allt fler gemesamma tjänster ska betalas av var och en? Ska föreningen börja ta avgifter för lekplatser, grillplatser, utemiljöskötsel för dom som inte vistas på uteplatser, osv. Ja, ni hör att flera argument för och emot har lagts fram här. Två frågor: 1) Är det någon som räknat på om betalningen täcker kostnaderna för administrationen av avgifterna? Det skiljer ju förstås på vilket boknings- och betalsystem man har. Alltså, om det kostar 5 kr för tvätten* vad kostar det att ta betalt för den där femman? Kolla länkarna här nere, den uttagna avgiften verkar variera mellan 5:- och 40:- Undrar just vad den egentliga kostnaden är: - el - vatten - inköp och förslitning av apparater - skötsel och ev. internhyra av tvätt och torkrumslokaler 2) Finns det några kända system, bokningssystem via bredband eller motsvarande, som löser administrationen? Några länkar i ämnet: www.sabo.se/ tvattid.blogspot.com www.dalademokraten.se

Det handlar om kultur, hur frågor om infrastruktur behandlas och problem löses. I Tyskland har jag sett att i brf. har varje lgh en egen tvättmasikin i därför avsett gemensamt utrymme i källaren. Ett mycket stort rum fyllt av ett 50 tal maskiner. Löjeväckande och skrattretande då jag första gången såg det. Dessutom omöjligt att hålla fräscht. I Tyskland vid flytt, tar man med sig sina vitvaror, alltså även kyl/frys, spis o s v. Det är en annan kultur. Vår kultur med att man lämnar vitvarorna kvar fungerar inte sämre. Det är givetvis i grunden en ekonomisk fråga och frågan är hur "petimetrig" man kan/får vara. En mycket svår fråga är hur man ställer rent ekonomiska motiv (tvättstugans kostnader) gentemot trivselfaktorer som grannsämja, rabatter, lekplats o s v. som också är faktorer som möter köpare av olika kategorier, barnfamiljer, pensionärer m m. Och även värderas olika av olika köpare men som i slutändan bakas in i snittpriset/kvm för området oavsett vem säljaren är/eller bekänner sig till för kultur. I dessa fall är säljaren alltid underställd köparens önskemål. Jag tror exempelvis att i små föreningar är det bättre för den specifike medlemmen att inte köpa sig fri från ansvar. Det är bra både för medlemmen, som för föreniningen. Nyttan avtar med storleksökningen (anonymitetsökningen) på föreningen. Så jag tror att man skall fundera över vilken signal, ett betalningsförfarande av tjänster i en kultur där dessa allmänt anses vara avgiftsbefriade, sänder till presumtiva köpare och vilken inverkan detta kan ha på kvm priset? Man kan ju komma fram till att det är bätre eller sämre, men man bör fundera på det. Den där 5:an kan ju komma att kosta ett par hundra tusen i andra ändan.