Värme till bostäder på vintern är inte samma sak som värme till bostäder på sommaren. På sommaren finns det t.ex. ofta överskottsvärme i fjärrvärmesystemet som annars får dumpas bort. När det är som kallast däremot så går de sämsta energikällorna igång. Oljeeldade fjärrvärmeverk kan dras igång, och Sverige importerar smutsig kolkraft.
Jag ger i höst en seminarieserie på nätet,
Grön omställning i praktiken, där jag, gästföreläsare och deltagarna hjälps åt att komma fram till hur vi kan ställa om till ett miljömässigt hållbart leverne. De två senaste seminarierna har vi pratat energi, och vissa meningsskiljaktigheter kom upp när det gällde vilket energislag som är att föredra för uppvärmning på vintern. Så här resonerar jag själv:
I första hand gäller det naturligtvis att minimera energiförbrukningen. Idag går det att nå mycket långt med att minimera uppvärmningsbehovet. Det går t.ex. att renovera miljonprogramhus till passivhusstandard. Passivhusen har, som de är designade idag, inga radiatorsystem. De kallaste dagarna värms den ingående luften upp med el. Och eftersom vårt elnät är hopkopplat med Europas så är det lätt att argumentera att den elen de kallaste dagarna då är kolkraftsel och därmed är en hel del förlorat.
Det gör också skillnad om man tänker på stad eller land. I stan finns möjlighet till fjärrvärme där t.ex. spillvärme från industriell verksamhet kan utnyttjas. På landet bor folk glesare och där är det svårare med fjärrvärme men går däremot bättre med småskalig vedeldning än inne i stan.
OK, min topplista, först för stan:
1. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system*) men
med vanligt radiatorsystem och Bra Miljöval-fjärrvärme
2. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) men
med vanligt radiatorsystem. Bergvärmepump driven av vindkraftsandelar och där berget värms av solfångare på sommaren.
3. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) och
utan radiatorsystem. Tillskottsvärme från vindkraftsandelar.
Och en topp tre för landet också:
1. Hus isolerat till passivhustandard (inkl. FTX-system) men
med vanligt radiatorsystem, pelletspanna (eller vattenmantlad braskamin för villor), stor ackumulatortank och solfångare.
2. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) men
med vanligt radiatorsystem. Bergvärmepump driven av vindkraftsandelar och där berget värms av solfångare på sommaren.
3. Hus isolerade till passivhusstandard (inkl. FTX-system) och
utan radiatorsystem. Tillskottsvärme från vindkraftsandelar.
*Ett FTX-system är ett ventilationssystem där den utgående ventilationsluften värmer upp den ingående, friska luften.
Vet du några exempel på flerfamiljshus i tätort som är tilläggsisolerade till passivhusstandard?
Det borde kunna bli en ganska svår utmaning har kommit fram till. Det är ganska tjocka skikt som ska till jämfört med en mer normal tilläggsisolering. Tjockleken i sig själv ställer till tekniskt i randzonerna och avseende fönster. Dessutom är många hus i städerna byggda precis i tomtgränserna och jag känner till ett fall där detta gjorde att man inte fick bygglov för tilläggsisolering. Sen måste det husen bli väldigt täta, något som också kan vara tekniskt mycket svårt i efterhand. En sista problematik som jag hört om är FTX-systemens komplexitet, i det att de är mycket känsliga och svåra att optimera.
Just miljonprogramshusen låter förvisso intressant, eftersom de borde gå att få relativt täta, är geometriskt enkla och lämpar sig för stordrift i ventilationssystem. Samt att det är dags att totalrenovera dem ändå. Kanske kan man till och med visa att det kan skapa driftekonomisk lönsamhet i de stora nödvändiga renoveringsarbetena som ju som bekant mest tycks upplevas som ett problem.
Dock kan påpekas att när man började täta många miljonprogramshus har man fått problem med radonhalter istället.....
