Tilläggsisolera vind en hel vetenskap

Vi genomförde i höstas en energideklaration, där ett förslag till energiåtgärd med relativt kort pay-offtid var tilläggsisolering av vind. Förslaget var att lägga 100 mm cellplast på befintligt vindsgolv och sedan bygga spånskivegolv på det, och kostnaden uppskattades till ca. 60 000, vilket skulle ge en energibesparing på 5 000 kWh/år och en pay-offtid på ca. 12 år om vi räknar på ett fjärrvärmepris på en krona/kWh. Nu när vi börjat samla in offerter visar det sig att det inte är tillåtet att isolera med cellplast i flerfamiljshus av brandsäkerhetsskäl, och jag har av en byggentreprenör fått en offert på att ta bort befintligt golv, bygga på befintliga reglar, ta bort gammal sågspånsisolering, spruta in lösull och sedan bygga nytt golv. Kostnad ca. 250 000 och pay-offtid på 50 år! Inget vidare kostnadseffektivt alternativ alltså. Efter ny kontakt med de som genomförde energideklarationen (som skämdes för att ha föreslagit en ej tillåten isoleringsåtgärd) framkom en ny idé om att ta reda på hur mycket utrymme som finns under befintligt golv. Kanske kan en billig åtgärd vara att suga upp gammalt sågspån och spruta in ny lösull utan att behöva ta bort golvet? Jag har nu bett en byggentreprenör att komma hit och kolla hur mycket utrymme som finns under golvet och om det är möjligt att spruta in lösull. Detta skulle vara en mycket smidig lösning då vi kanske inte behöver tömma våra förråd helt och hållet för att kunna genomföra isoleringsarbetet. Frågan är bara om det finns tillräckligt mycket utrymme för att isoleringen ska ge någon effekt att tala om.

Isolerar ni som ni tänkt blir det mycket kallt och även fuktigare i vindsutrymmet, vilket minskar användbarheten som förvaringsutrymme. Se till att det kalla utrymmet blir mycket väl ventilerat. Bygger ni på med det dyra alternativet behövs antagligen också tätning i gränsen mellan den gamla och den nya konstruktionen. Väljer ni det billigare alternativet tror jag inte att ni ens behöver byta golvet. Man kan som jag har förstått det ta upp mindre hål efter behov genom vilka man med långa slangar suger ut gammal isolering och sedan sprutar in ny. Enkelt och billigt ingrepp som inte kräver att man river inredningen heller. Men det blir långt ifrån den isoleringstjocklek som man rekommenderar vid nybyggen. Er lönsamhetsberäkning tycker jag verkar lite försiktig. Å andra sidan är en payoff-tid på 50 år kanske ändå OK med tanke på att avskrivningstiden kan vara lika lång, dvs årlig kostnad 5000 kr. Detta kanske är ok med tanke på att ni gör den bästa möjliga tilläggsisoleringen. Här kommer ett tips som gör att man mycket snabbt kan jämföra olika isoleringstrategier: De flesta menar att energipriserna kommer att öka snabbare än inflationen generellt. Inflationen vilar också strax under räntenivån sett över tiden. Därför görs ibland den geniala förenklingen vid lönsamhetsberäkning av isolering att besparingen per år och kvadratmeter blir: (Uf - Ue) x Q x E Uf: Ukorr-värde före tilläggsisoleringen Ue: Ukorr-värde efter tilläggsisoleringen Q: Värmeförbrukningstal beroende på klimat. För temperaturen 20 º C varierar värdet i landet mellan 175 (Kiruna) och 88 (Malmö). Göteborg 91. E: Aktuellt energipris, kr/kWh Ovanstående förutsätter alltså att man antar att räntan är densamma som den årliga prisökningen på energi. Ett annat alternativ är att isolera takstolarna, men det är mest en poäng om man funderar på att sälja ut vinden, tex till de som har lägenheter på översta våningen (payoff bums!), och ännu mer tilltalande om man ändå behöver renovera taket.

Du har koll på det mesta, Kami... :-) Den senaste byggmästaren som var här sa också att det kommer bli kallare på vinden och att man måste öka ventilationen. Vi har en del förråd på vinden och frågan är om det är värt besväret när ändå förrådsfunktionen blir sämre. Nu känns det som att det bara är isolering av takstolarna kvar som alternativ. Byggmästaren kommer få ett ytterligare ett alternativ att räkna på... Kan du förklara vad Ukorr-värde är? Är det samma som det U-värde som brukar anges för fönster, dvs. något i stil med hur mycket energi som passerar fönstret för en kvadratmeter vid någon viss temperaturskillnad?

Ukorr-värdet gäller den aktuella konstruktionen med alla byggnadselement, köldbryggor och annat beaktat, vilket är ganska komplicerat att räkna ut. Värdena får du från din konstruktör, för olika alternativa lösningar, tjocklekar mm tillsammans med respektive pris. Använd sedan formeln för att jämföra besparingen gånger antalet kvadratmeter tak med den årliga avskrivningskostnaden för investeringen, så får ni reda på hur resultaträkningen påverkas! En annan besparing är naturligtvis den som syns på karma-kontot =)

En mycket intressant hemsida med pedagogisk förklaring av hur man kan göra egna kalkyler för energibesparande åtgärder:

Tackar för detta om Ukorr och edkalkyl! Kan nog komma väl till pass inför årsmötet. Läget just nu är att jag väntar på en ny offert på isolering av takstolarna. Fördelar med den isoleringslösningen är också att en idag i princip helt outnyttjad torkvind skulle kunna inredas till gästlägenhet eller etagelägenhet. Det här med karmakontot är något jag funderat på. Kan det vara värt för medlemmarna att höja avgifterna med någon procent för att få en mer hållbar energianvändning, eller måste alla energiåtgärder förbehållslöst innebära minskade kostnader? Ibland innebär iofs energilösningar ökad komfort, då går det ju enklare att motivera en avgiftshöjning.