Vad är egentligen valberedningens uppgift?

Ofta sköts valberedningens uppgift genom att den sammankallande ringer runt till medlemmar och frågar ifall de har lust att ingå i styrelsen. Och dess innersta önskan är att den sittande styrelsen inte skall bjuda på avgångar. Man behöver inte förvånas över att "Nej tack" är det vanligaste svar de får. Behöver det vara så? Jag tror inte det. Jag har sett hur man gått till väga i vissa föreningar där man hjälpt medlemmar att ta ett beslut att deltaga i föreningens arbete. Inte genom otillbörlig påverkan utan under hand med ett positivt tänkande. Valberedningens viktigaste uppgift är att hålla sig á jour med medlemmarnas egna inneboende kompetens. Då vet valberedningen (vb) var de skall vända sig när olika frågor dyker upp. För det är inte enbart en gång om året till styrelsen vb skall användas, utan även tillfälligtvis till arbetsutskott av diverse slag för de olika ärenden som kan vara aktuella vid en viss tidpunkt. Ett exempel. Vid stambyte kan en byggjobbare som är en medlem delta i arbetsutskottet för utformandet av offertförfrågningen. Utan en utförlig vettig offert kan man inte förvänta sig ett utförligt vettigt arbete utfört. Densamme kan också fungera som besiktningsman efter arbetets avslut. Man kan också söka efter en pensionerad inköpare från kommun eller hyresbolag för samma uppgift t ex. Hur skaffar sig vb denna information? Genom att ringa runt? Nej. Vb är en social inrättning, de skall vid gemensamhetsträffar som städdagar, årsmöte eller föreningens samkväm (om sådan finns eller själva initiera en) prata med medlemmarna och inhämta så mycket info de kan. De kan även direkt ställa en underhandsfråga "Jaså, du är rörmokare/jurist/ekonom då kanske vi kan ställa dig en fråga vid ev. framtida behov?" De flesta människor uppskattar att deras kompetens tillvaratas och få gånger får man ett nekande svar på en sådan fråga. I de infoblad eller mail eller hemsidor som föreningar har bör vb ha en ruta där de söker efter behövlig information. Inte efter frivilliga till obestämda arbetsuppgifter. Dessa infoblad är för övrigt ofta av större värde för föreningen än vad som normalt uttrycks. Ifall man vet att man endast behöver rycka in under en kortare period för att delta i ett särskilt projekt brukar folk ha en välvillig inställning. Flera av dessa som varit med i ett projekt kan ofta därefter tänka sig en fortsättning dessutom. En välunderrättad valberedning har ett enkelt arbete. En vb utan info stupar sorgligt nog emellanåt på sin egen uppgift och lyckas inte ens fylla styrelsen. Och hur bra styrelse har man då? Bara de som inte kunde svara nej bildar styrelse? En styrelse kan ju trots allt kunna klara att säga nej ibland. Ett knep kan vara att använda delar av den avgående styrelsen till valberedning. Åsikter?

Sitter man i en valberedning, måste man tydligen vara väldigt socialt kompetent och begiven på "small talk"... När man googlar på "valberednings uppgifter", kommer man på synpunkten att en valberedning skall skriva protokoll, så att medlemmarna efteråt kan se hur arbetet har fortskridit. Stor öppenhet alltså. Samtidigt skall valberedningen ha fullständig och evig sekretess vad gäller de egna överläggningarna...Synpunkter? Det anses också att valberedningen skall redovisa alla inkomna förslag, inte bara de som valberedningen har i sitt eget slutgiltiga förslag.... Synpunkter? Det anses vidare att valberedningen ganska noga skall följa styrelsens arbete, prata med ordföranden, övriga medlemmar och inte minst de nya styrelsemedlemmarna (om hur de funnit sig tillrätta i styrelsen.) Och om valberednngen får intrycket att styrelsen missköter sin uppgift, skall man informera medlemmarna (på ngt vis)

När man googlar på "valberednings uppgifter", kommer man på synpunkten att en valberedning skall skriva protokoll, så att medlemmarna efteråt kan se hur arbetet har fortskridit. Stor öppenhet alltså. Samtidigt skall valberedningen ha fullständig och evig sekretess vad gäller de egna överläggningarna...Synpunkter? Det är väl bra om man redovisar omfattningen på det man gjort och kommit fram till. Resonemangen och integriteten bör väl ändå skyddas och undslippas medlemmarna. Det anses också att valberedningen skall redovisa alla inkomna förslag, inte bara de som valberedningen har i sitt eget slutgiltiga förslag.... Synpunkter? Ur demokratisk synpunkt är det mycket bra om medlemmarnas önskemål tas till vara och redovisas. Det är ju stämmans beslut. Det anses vidare att valberedningen ganska noga skall följa styrelsens arbete, prata med ordföranden, övriga medlemmar och inte minst de nya styrelsemedlemmarna (om hur de funnit sig tillrätta i styrelsen.) Och om valberednngen får intrycket att styrelsen missköter sin uppgift, skall man informera medlemmarna (på ngt vis) Jag anser att det är väldigt bra om så kan ske. Det visar på att man har en bra fungerande administration med goda samarbetsförhållanden till medlemmarnas bästa. Tyvärr är det inte så ofta som något av ovanstående sker. ------------ Det är i det närmaste omöjligt att jämföra Brf:er i dag. Det finns exempelvis alla storlekar från 3 lgh till tusentals. Det går inte att ha samma arbetsordning i de olika ytterligheterna och var gränserna skall dras där emellan är svårt att säga. Detta är en av de stora bristerna med BRL som inte gör någon skillnad på ifall Brf:en har en årsomsättning på 200.000:- eller 100 miljoner. Ifall man idkar självförvaltning eller köper in alla tjänster utifrån. Den historiska ordningen visar på att vid lagens tillkomst (110 år sedan drygt) räknade man med små föreningar som ett komplement till de stora fastighetsägarna och bolagen. Detta p g a. samma orsak som ägarlägenheterna förs fram idag, bostadsbrist. Lagen har sedan omformats och påbyggts som ett lappverk, i och med att tiden och behoven är föränderliga. Det har visat sig inte vara någon lämplig lösning. Lagen är exempelvis mycket otydlig vad det gäller föreningens ansvar och borättinnehavarens. Borättinnehavaren har ett dåligt skydd. Det finns inga klara regler för den ekonomiska förvaltningen eller ansvaret för denna o s v. De stora bostadsrättsorganistationerna har haft stort inflytande på regelverket som de till stor del fått utforma och även tillskansat sig fördelar som kan uppfattas som orättvisa och till för att bibehålla resp. organisations kontroll över anslutna föreningar. Istället för att utformandet skett enligt bolagsordningen där större ansvar kunnat utkrävas på större föreningar med större kapital. Med exempelvis löpande intern revision av styrelsens arbete i samarbete med en extern revisor. I en liten förening är det inget problem att valberedningen har denna uppgift, i en stor förening krävs proffs. Ringen i Stockholm är ett utmärkt exempel på hur illa det kan gå. Detta fall kommer att avgöras av domstol och på många vis bli vägledande för föreningarnas skötsel under en tid framöver. En Bostadsmyndighet krävs för att skapa regelverk som är anpassade för större resp. mindre föreningar och dra tydliga gränser för ansvarsfrågor och hur administrationen bör skötas till borättsinnehavarens skydd. Det går också att ändra i sin egen förenings stadgar för att komma så nära vår tids syn på demokratiska rättigheter som möjligt. Men det är ett omfattande arbete och kommer i bästa fall endast att gälla i ens egen förening. När man sedan flyttar kan man flyttas 100 år tillbaka i tiden, därför krävs ett enhetligt regelverk.

Intressant fråga! Valberedningens arbete ser såklart rätt olika ut beroende på hur stor föreningen är. Håller med om att det är en fördel om man lyckas lära känna varandra lite grann, för att därigenom lättare kunna identifiera vilka som har kompetens och kan passa i en styrelse. Att lära känna varandra leder också till ökad trygghet. Och ökad trygghet ger större lycka, och vem vill inte ha det? Ingen ska naturligtvis tvingas att umgås med grannen, men visst går det att ordna så att det blir fler naturliga mötesplatser i en förening.