Bergvärme för bostadsrättsföreningar

En bostadsrättsförening i Stockholms innerstad har installerat bergvärme och sparar på så sätt 20 % på årsbasis av uppvärmningskostnaden vilket motsvarar 100 000 kr per år. (se länken nedan) Kalkylen varierar beroende på tidigare värmeslag samt villkoren för detta. Givetvis påverkar även de förutsättningar som råder på platsen för installationen. I min förening visar en initial kalkyl att vi skulle spara 120 000 kr/år i uppvärmningskostnad i jämförelse med fjärrvärmen vi använder idag. I detta kan man även ta upp kyla sommartid. På detta sätt blir man oberoende av fjärrvärmebolagets årliga prishöjningar. Nackdelen är förstås den relativt höga installationskostnaden.

Vi hade olja och bytte. Besparingen blev 60%. Med dagens oljepris är den 80%. Istället blir man beroende av elpriset. Men det finns fler aktörer på elmarknaden än fjärrvärmemarknaden och det upplevs som en fördel. Dessutom finns möjligheten att köpa andelar i vindkraft som beskrivs på annan tråd (Inte helt fel) med ytterliggare besparingsmöjligheter. Avskrivningstiden blev 5-7 år för oss. Försäkringstiden för pumpen är 10 år. Så vi räknar väl med att investeringen skall vara hemma. Man kan också kombinera med solenergi på sommaren för vattenuppvärmning och överskottsvärme kan pumpas in i berget för att förlänga livslängden på borrhålen. Energi är en av få saker som en Brf kan påverka på egen hand. Men är en snårskog och utveckling pågår hela tiden så ett allt för långsiktigt synsätt kan bli kostsamt.

Att ha kyla på sommaren medför rimligtvis en driftskostnad som man inte haft innan, och alltså inte en gratis bieffekt. Även om man kanske får ut aningens mer värme på vintern. Kjell, dina uppgifter låter intressanta. Menar du att ni beräknar att investeringen betalar sig på 5-7 år? (inte samma sak som avskrivningstid). Tänk också på att en lång garanti är inte värt något om företaget går i konkurs. Jag tror hur som helst att det är viktigt att man gör en ordentlig prognos som sträcker sig en bra bit in i framtiden, år för år, där man väger in avsättningar för nya borrhål, underhållskostnader efter garantitid, uppskattning om hur mycket värme man hållbart kan ta ut så att man inte gradvis år för år tömmer berget, samt riskanalys: vad händer om alla grannfastigheterna ger sig in i spelet. Glöm inte heller att ingenting slår att minska sin energiförbrukning, tex genom bättre fönster och isolering. Detta är oftast riskfria och långlivade investeringar som inte behöver betala sig på några få år.

Jämfört med priset på oljan då, är investeringen betald på 6 år. Jämfört med priset på oljan idag, 4,5 år. Och det är inte avskrivningen utan skillnaden i pris för uppvärmningen. Med en modernare oljepanna och bättre reglerteknik hade säkert kostnaden för oljan blivit lägre. Men det hade ju också blivit en kostsam investering om än lägre än bergvärmeinstallationen. Det är en försäkring, inte garanti. Nu kan ju också försäkringsbolag gå i KK, förstås. Ett hål beräknas minst hålla i 30 år. Årlig service ca 1200:-/år. Det finns reglerat hur nära hålen får vara varandra, 20 m. 30 år är längre tid än jag anser man behöver för att långsiktigt se till sin energiförsörjning. 15 á 20 år tycker jag är en mer rimlig siffra. Sedan har jag kanske inte riktigt samma uppfattning som dig vad det gäller att minska sin energiförbrukning. Isolering kan vara OK, men moderna fönster är dyra och avskrivningstiden lång. I vårt hus får vi till dagens pris värme i 20 år för kostnaden av nya fönster. Har man energin till en låg kostnad kan andra faktorer spela in som medger ett högre uttag av energi, anser jag. Bilindustrin och energiindustrin lägger mycket arbete på forskning. Och inom 5 år anses det att högeffektiva (i jämförelse med idag) metoder för att tillvarata solenergi kommer att finnas i produktion. Även vindkraften utvecklas och förslag finns att på husens tak installera mindre kraftverk. Den närmaste framtidens melodi (inom loppet av 20 år), hoppas och tror jag, kommer förmodligen att bli någon sorts samverkan av olika småskaliga kraftkällor, där man kan utnyttja den som förnärvarande ger energi (vind, vatten, berg, jord, luft, sol) till lägsta pris. Och att Brf:en själv kan ackumulera överskottsenergi för senare bruk. Som jag ser det skall man just nu inte skaffa sig för långa avskrivningstider under tiden för då blir det ju dubbel kostnad ifall man vill hoppa på detta tåget. Jag ställer mig mycket tveksam till fjärrvärmebolagens krav som enda uppvärmningskälla och därmed beroendeframkallande förhållande. Rena droghandeln.

Ett tillägg som kan vara intressant. Jag har viss praktisk erfarenhet av bergvärme. I vår förra förening fanns en IVT från 1985 som krävde tilläggsvärme (elpatron) vid cirka minus 5 grader. År 2000 då nya regler infördes angående köldmedel (freonet försvann) bytte vi till en fransk maskin som var toppmodern för de nya reglerna. Den krävde då tillskottsvärme från minus 4 grader, som ansågs bra vid den tiden med det nya köldmedlet. I vår nuvarande förening införskaffade vi en IVT år 2005 den kräver ingen tillskottsvärme förrän minus 10 grader vid långvarig kyla. Kortvarigt klarar den minus 12 grader. Så utvecklingen går framåt vad det gäller bergvärmepumpar. Nu har den gått 3 år klanderfritt. Peppar, peppar... Å andra sidan finns det säkert dom som har problem med sin bergvärme, istället.

Jag har förstått att man inte behöver nya borrhål i så stor utsträckning om man "motionerar" borrhålen. Vad gäller IVTs nyaste pumpar tror jag de klarar ännu flera minusgrader utan komplettering. En nackdel är dock att man behöver ganska många m2 i fastigheten för att rymma varmvatten eftersom den inte klarar av att växla hett vatten direkt såsom fjärrvärmen gör (hos oss idag).

Hur stor ackumulatortank behövs? På ett sätt är väl ackumulatortank en fördel eftersom man då är förberedd för att ansluta andra värmekällor, solfångare är kanske det mest naturliga. Man kan också köra bergvärmepumpen mest på natten, blir en fördel när variabel eltaxa införs.