Energieffektivisering i Brf. Åkermyntan nr. 7, Kungsladugård, Göteborg

I den här tråden har jag tänkt rapportera om vår förenings arbete för sänka värmeförbrukningen. Jag har funderat på det här ett tag eftersom vi 2006 hade en värme- och varmvattenförbrukning på nästan 200 kWh/m2 och dessutom halvbra inomhusklimat. Lite fakta: Huset är ett landshövdingehus byggt på 30- eller 40-talet och har i princip obefintlig isolering och tvåglasfönster från 70-talet. Ventilation är mekanisk frånluftsventilation, dvs. luften sugs ut i badrum och kök, och luft släpps in i ventiler. Problemet är bara att om ventilerna hålls öppna på vintern blir det väldigt kallt under dem. Inget vidare mysigt att sitta i soffan under en sån ventil... Uppvärmning och värmning av varmvatten sker med fjärrvärme. Det är nio lägenheter i föreningen och vår byggnad är en del av en större huskropp (den beiga delen är vår). Jag är kassör i föreningen och har precis gjort ett förslag till 10-årsbudget där jag lagt in tilläggsisolering, nya fönster samt nytt ventilationssystem med tilluft och värmeåtervinning. Jag har dragit till väldigt grovt med vad detta kan kosta. Förhoppningsvis kommer energideklarationen ge bättre besked om vad det kan kosta. Nästa steg är nu att gå igenom 10-årsbudgeten med styrelsen och försöka få nå konsensus om att energieffektiviseringsåtgärderna är nödvändiga.

Det är en bra idé att energieffektivisera, tycker jag. Kostnaderna får väl ställas mot avskrivningstiden. Kommer ni att göra detta enskilt i er lilla förening eller kommer ni att försöka få med er de andra föreningarna så ni kan dela kostnaderna? Min personliga åsikt är att fjärrvärme inte är något vidare p g a. man ligger helt i händerna på leverantören. I Stockholm höjde Fortum priset med 40% inom två efter en stor lyckad "drive" mot brf:erna. Sedan är det inte så lätt att byta system. Helst skall man ha två av varandra oberoende system. Men det tillåter inte Fortum att man har. Energideklarationen är bra, den skall ge er vägledning om vilka åtgärder som är effektivast. En bra idé, har jag förstått, är att undersöka med värmekamera var de största förlusterna finns. Kommer ni att tilläggsisolera på insidan eller utsidan? Kolla helst hur tilläggsisolering har fungerat för andra i liknande hus. Vad det gäller detta har stora problem upptäckts vid somliga ombyggnationer efter att garantitiderna är slut. Priset för en besiktningskontrollant som besiktigar det fortlöpande arbetet blir sällan för högt.

Här en artikel från Svd 6/2 som verkar handla om nybygge av lågenergihus av JM som tangerar det du beskriver ovan. Om du kollar med JM kanske det finns ytterliggare information att få.

Tack för dina kommentarer Kjell. Vår förening utgör som sagt endast en del av den större huskroppen. På ena sidan har vi ett kommunalt hyresbolag, på den andra en bostadsrättsförening i samma storlek som vår. Detta får såklart konsekvenser särskilt för tilläggsisolering av vägg. Det lär ju inte bli särskilt snyggt om det bara blir vi som tilläggsisolerar. Vi kommer så klart att behöva ta kontakt med hyresvärden, bostadsrättsföreningen och förmodligen också Stadsbyggnadskontoret innan vi förändrar fasaden. Insidan tror jag inte är aktuellt, jag vill i alla fall inte själv få mindre bostadsyta. Blir nog väldigt svårt att få med medlemmarna på det. Håller med dig om fjärrvärmen. I Göteborg kommer fjärrvärmen dessutom från illaluktande fossilbränsleraffinaderier och fossilgasvärmeverk. Det är det som gör att det känns extra bra att sänka energiförbrukningen. Går man riktigt långt i energieffektiviseringen behöver man ju knappt köpa någon värme överhuvudtaget, förutom till varmvattnet på vinterhalvåret då.

Nu har vi haft styrelsemöte där jag som kassör presenterat en 10-årsbudget där jag också lagt in energieffektiviseringsåtgärder. Frågor väcktes om att det inte var fint att förändra fasaden och ursprungsutformningen av vinden, men i det stora hela var det positiva reaktioner. Till stor del berodde nog detta på att de tyckte det var skönt att ha en detaljerad 10-årsbudget, så att det blir tydligare vad som kommer hända med föreningens underhåll och ekonomi i framtiden. Budgetar har tidigare bara gjorts för nästa år (eller i praktiken innevarande år). Nästa steg är att genomföra en energideklaration för att få information om vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra och också få en bättre uppfattning om vad det kommer kosta och hur mycket energi åtgärderna kan spara. Jag funderar på att begära in offert från ÅF, Göteborg Energi samt SBC/Anticimex.

Intressant läsning. Jag kan tipsa om ytterligare en åtgärd som vi tittar på, sk prognosstyrning av fjärrvärmen för fastigheten. Det är en tjänst som SMHI levererar tillsammans med en av tre olika leverantörer. Man sparar i genomsnitt 10% på årsbasis av värmekostnaden. Vi har inte installerat detta ännu men jag har talat med flera referenser och det verkar faktiskt som det fungerar, ett bolag hade 15% besparing i fjärrvärmekostnad tackvare detta. http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=5574&a=29673&l=sv

Tack för tipset Joakim, jag ska fråga om detta när "energideklaranten" kommer. Har nu begärt in offert från de tre företagen ovan.

Nu har första företaget hört av sig och bett om kompletterande information för att kunna sätta ihop en offert, det var SBC/Anticimex.

Jag har arbetat med väderprognosstyrning sedan 1992 ända från tiden då de första byggnaderna testades med väderprognosstyrning i ett bostadsområde - Hestra BO94 i Borås 1994. Idag så har jag ett företag eGain Sweden AB och vi är de som i slutändan leverererar väderprognosstyrningen till de allra flesta väderprognosstyrda byggnaderna i Sverige, totalt idag är det ett drygt 1000 tal byggnader för både almännytan som privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. På www.egain.se kan du läsa mer om just vår sätt att arbeta med väderprognosstyrning och få referenser, vi hjälper dig också kostnadsfritt med ett förslag för just din fastighet. Prata också med din energideklarant, han har både kundskapen och verktygen för att hjälpa dig så att du genomför de mest lönsamma åtgärderna först.

Tack för tipset Thorbjörn, vi är dock en liten förening med bara drygt 500 m2 boarea. Nu har jag beställt energideklaration från ÅF, och väntar på att få boka tid med en person därifrån.

Hej, hur har det gått? Har du haft besök av ÅF? Har de inkommit med någon energideklaration? Som jag förstått det sker det i två steg varav endast det första är nödvändigt för att kunna fortsätta omsätta borätter efter 1/1 2009. Vad kostade detta första steg?

Jodå, har haft besök av ÅF, fast jag har själv slarvat med att lämna in uppgift om elförbrukning så de har inte kunnat slutföra arbetet än. Jag har inte hört talas om någon tvåstegsraket. Att göra vår fullständig energideklaration landar på ca 10 000 tror jag det var. Återkommer med mer info, jag har även lite foton från själva besiktningen på plats.

Jag har fått in offerter från ett flertal olika företag och kostnaden pendlar mellan 3000-16000. Den billigaste är ett utfärdande och registrering av energideklarationen över internet som förutsätter att man redan gjort OVK och radon mätning. Vilket vi iofs har gjort. Den dyraste inbegriper detta samt mätningar med värmekamera o s v. Jag har en framför mig för 5500 ink moms. Som avser okulärbesiktning (då lär ngn komma förbi), diagnostisering av husets energiförbrukning/energibehov, förslag till kostnadseffektiva och energibesparande åtgärder samt utfärdande och registrering av energideklaration. "Energideklarationen upprättas genom av som Ackrediterad expert, beräknar, registrerar och godkänner samtliga fakta om er byggnad i Boverkets dataregister "Gripen"". Vad godkänner betyder i sammanhanget är lite svårförståeligt, det finns ju inget "icke godkänt" vad jag vet. Förslag till kostnadseffektiva och energibesparande åtgärder, torde vara i stil med: täta, tilläggsisolera, byt isolering i vindsbjälklag, prognosstyrning samt byt till pelletspanna. Vi kommer förmodligen inte att göra något av detta, vår energikostnad är runt 60 kWh per kvm på totalytan vilket jag personligen anser är någorlunda bra. Ytterliggare isolering förvanskar huset och risken för kondensskador uppväger energibesparingen sett till avskrivningstiden, anser styrelsen. Varför skall jag inte ta offerten för 3000:- som i princip kommer att ge samma resultat, bortsett från ockulärbesiktningen? Det enda som eftersträvas är ju en skylt i trapphuset som ger tillåtelse till fortsatt köp/sälj?

60 kWh/m2 och år är ju fantastiskt bra värde, då finns det ingen större anledning att ta en omfattande energideklaration nej. Det är ju i princip passivhusklass på den energiförbrukningen.

Jo, kanske det? Har aldrig riktigt jämfört med andra mer än vår förra förening. Vi är en liten förening och ägnar oss väl åt ett sorts "villatänk" vilket betyder att vind, garage, källare samt trapphus ca. 120 kvm inte håller 21 grader vintertid, utan mellan 12-17. Höst & vår blir innetempen lite kyligare ibland beroende på utetemp. Ligger utetemperaturen 1 grad över den när pumpen slår på, under en längre tid, kan det bli lite kallt inne. Inte så man fryser påklädd, men heller inte mycket över 18 grader. När väl pumpen går brukar det vara 21 grader. I vår förra förening hände det att folk hade fönstren på vid gavel vintertid "för det var så varmt", istället för att sänka termostaten på radiatorerna. Det fanns också fler äldre som behövde en högre innetemp för att hålla värmen bättre. Det är inte alltid lätt att tillgodose allas önskemål. Dessutom hände en fantastisk utveckling på värmepumpsidan mellan 2000 och 2005. Den pump som införskaffades 2000 klarade 3 - 5 minus utan stöd av elpatron. Den som införskaffades till vårt nya boende 2005 klarar 10 - 12 minus utan stöd.

Sverigesnittet ligger väl på typ 160 kWh/m2 och år för flerbostadshus så ni har ju verkligt fina prestanda. Det är klart, du pratar väl här om hur mycket energi som värmepumpen drar, vilket inte är riktigt samma sak som hur mycket energi som huset drar. Ni drar ju ur värme ur berget eller luften också (vad ni nu har för värmepump). Och de brukar väl ha COP på mellan 3 och 5, så egentligen drar då huset 180-300 kWh/m2 och år? I så fall finns väl en del besparingspotential. Elpriset lär ju inte sjunka i framtiden.

Mmm. Jag lade till en länk här till energirådgivningen nedan för de som fanns på den tråden du länkade till Johan funkade inte längre. Men jag förstår kontentan. Det är lite mer än att bara räkna på förbrukningen. Och som jag förstod det på den länken nedan så är 60kWh/kvm mycket, i alla fall när man inte har hissar, elvärmekablar, motorvärmare eller eldrivet fläktsystem vilket vi inte har något av. Får väl se vad energideklarationen ger för besked.

Tack för den länken. De siffrorna du jämför med är fastighetselen, de har inte med uppvärmningen att göra. Dina 60 kWh/m2 och år inkluderar er värmepump va? Vad är det för slags värmepump? Berg? Luft? Har ni självdrag i huset alltså?

Ja, bergvärme och självdrag. Det är den totala förbrukningen av fastighetsel inkl. pumpen. Hittade en gammal uppgift (energideklaration faktiskt) från 1982 om 295 kWh/kvm. Som efter åtgärder blev 220 kWh/kvm. Men det inbegrep ett byte till en ny oljebrännare som numer är skrotad.

OK, då låter det som att huset läcker värme som ett såll, borde finnas stor potential att minska elförbrukningen till värmepumpen och tillskottsvärmen med andra ord. Vad har ni för årskostnader för elen? Jag vet inte om energideklarationen är bästa sättet att lägga upp en energieffektiviseringsplan iofs, ni kan ju ta den billigaste deklarationen och sen efter det anlita en energiexpert om ni vill få ner elförbrukningen.

Årskostnaden för el är ca. 35.000:-

Hur många kvadratmeter och hur många lägenheter har ni?

Vi har ännu bara fått in en offert och den är på något över 1000 kr/lägenhet - det låter lite dyrare än vad som nämns ovan. Dock har vi hög förbrukning (c:a 220kwh/kvm. Vi har redan gjort OVK och radonmätning, är det det något som bör räknas bort ur offerten?

"Vi har redan gjort OVK och radonmätning, är det det något som bör räknas bort ur offerten?" På de offerter som jag sett hittills har det förutsatts att detta redan är gjort, så det blir förmodligen ett tillägg i annat fall. Vi har fått 7 offerter gällande 5 lgh som pendlar mellan 3750:- och 16000:-. Den för 3750:- görs utan ockulär besiktning per mail, med reservation för att det kan komma att behövas ockulär besiktning vilket förmodligen innebär en tilläggsavgift. Jag har också talat med en erfaren privatvärd med ett tiotal hus. Han betraktar detta som ren idioti från EU eftersom det inte innebär någonting. Inga gränsvärden, inga regler, inget straff & ingen som förstår någonting. Johan: 480 kvm och fem lgh.

Har du funderat på värmeåtervinning? Bygg om från F till FTX ventilation så sparar ni en hel massa energi. Enligt våra undersökningar är det en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna som ger bäst resulat. Vi har utvecklat ett värmeåtervinningsaggregat som placeras i kryddhyllan ovanför spisen i varje lägenhet, varje hyresgäst får sitt eget system och det uppstår inga installationstekniska problem på grund av vertikala kanalschakt osv.

Hej Christer! Roligt att du nämner just FTX, för det är just en av de saker jag gärna skulle vilja ordna med. Däremot behöver jag bli övertygad om varför det är bättre med ett stort antal små aggregat i varje istället för ett eller ett par stora på vinden. Borde inte ett stort system på vinden bli både effektivare, låta mindre och bli billigare? Rördragning har jag inget emot så länge effekten och komforten blir bästa möjligt. Just nu är planen så här: 1. Byte av cirkulationspumpar. 2. Få upp klimatskalet i en "problemlägenhet" till samma nivå som resten av lägenheterna (idag stora, dåliga butiksfönster och dålig altandörr som läcker värme). 3. Isolera vinden. Kostnadseffektiv åtgärd som är bra att göra före installation av ett FTX-system med anläggningen på vinden, ej kryddhyllevarianten alltså. 4. Justera in radiatorsystemet. Detta håller oss sysselsatta ett tag. Därefter vill jag gärna installera FTX. Tilläggsisolering av fasad och byte och fönster kommer efter FTX, skulle jag föreslå. Vad brukar ni säga att FTX-system har för återbetalningstid?

Ett centralt system kräver en hel del komplicerad styrutrustning för att erbjuda största möjliga komfort, placerar ni ett aggregat per lägenhet kan var och en styra sitt eget system individuellt. Detta kan ju givetvis göras i ett centralt system men att aggregatet är tryckstyrt och att kanalsystemet är utrustat med flödesreglering sk. VAV (Variable Air Volume). Jag har inte några exakta protokoll där det jämförs mellan ett stort centralt system eller flera små, men den totala kostnaden bedöms för det mesta vara till fördel för flera små enheter. Fördelen med centralt system är att det är bara en servicepunkt (lätt att utföra service och filterbyten) CVS: Central Ventilation System (ett stort för alla) ● En servicepunkt DVS: Decentral Ventilation System (flera mindre) ● Inga utrymmeskrävande schakt för kanaler ● Energiförbrukning direkt ansluten till hyresgästen ● Ett system per brandcell, - Inga brandspjäll krävs, kostnaden för brandspjäll och brandspjällsautomatik ● Inga ”jättekanaler” alla installationer utförs i Ø 100-125 ● Möjlighet till standardisering, alla system blir lika ● Individuell reglering av temperaturer och luftflöde Som kommentar till din plan ovan så tycker jag att ni ska koncentrera er på de delar som ger störst utfall i förhållande till investeringen, vilket säkert är punkt 1 och 4. Isolering av vinden hjälper ju endast översta våningsplanet, dessutom är det smart att installera ventilation före ni isolerar vinden, på så vis sparar ni mycket pengar på att "bädda in" kanalerna i tilläggsisoleringen istället för att isolera varje kanalmeter med nätmatta. Dessutom kan det vara smart att fixa ventilationen innan fasaden isoleras, då är all kanaldragning klar och aggregatets uteluftsanslutningar kan byggas in i fasaden på ett snyggt sätt. Återbetalningstiden för ett FTX brukar ligga på 4-6 år men detta beror ju helt och hållet på fastighetens förutsättningar. Själva aggregatet är betalt på ca 3 år, sen tillkommer ju installation av kanaler, ljuddämpare och don. Flera mindre system ger bättre totalekonomi och maximalt utnyttjande av fastigheten, enklare installation och nöjdare hyresgäster.

Tack för denna nyttiga information! En uppgift blir jag förbluffad över, en återbetalningstid på 4-6 år. Jag har räknat med det tiodubbla. Vad gör jag fel i följande grovt förenklade kalkyl: Kostnad för FTX-investering: 400 000 Årlig besparing 20 % vilket för oss ger 20 000 kWh besparing(högt räknat). Med ett kWh-pris på fjärrvärme på 60 öre ger det en ekonomisk besparing på 12 000 kronor per år. 400 000/12 000=33 år. Och då har jag inte räknat med räntekostnader. Vi är nio lägenheter med en årlig värmeförbrukning (exkl. tappvatten) på ca. 80 000 kWh. Kommentera gärna min ljudfundering också. Vilket system ger minst störande ljud i lägenheten? Visa gärna också någon principbild på var luften tas in och var den tar vägen i ett kryddhyllesystem.

Skulle tro att det är dels investeringskostnaden som är kraftigt tilltagen. Aggregatet med spiskåpa kostar ca 15600 kr, till detta kommer kanalsystem och installationsarbete. Detta är svårt att säga något om efter som man inte sett objektet men normalt skulle jag tippa på 5-6000 kr för kanalsystemet och 2-3 dagars arbete för installation och injustering. 7-9000 kr. Dessutom låter det väldigt lågt med 12000 kr/år i energibesparing för hela huset, har ni återvinning idag eller saknas ventilation eller är det "självdrag" i fastigheten idag? Lågt räknat enligt våra data i Göteborgsområdet ligger energibesparingspotentialen mellan 2550-5500 kr beroende på boarea, luftomsättning/m², energipris (i vår kalkyl 95 öre), återvinningsgrad osv. En faktor som jag brukar beakta är att Sverige har mycket låga energipriser och detta kommer att förändra sig, energitillgången kommer att bli mycket begränsad framöver och energipriset kommer att öka. Bland annat så har det gjorts beräkningar på att om vi ska klara omställningen från olja får inga nyproducerade hus vara sämre än passivhusstandard efter 2015 vilket inte är så långt bort. Ett passivhus får förbruka totoalt 45kWh/m²/år, varav max en tredjedel får användas för uppvärmning så 15kWh/m²/år får gå till värme. De nya energikraven för nyproducerade hus som ligger för godkännande i Bryssel ställer krav på en halvering från dagens 110 kW/m²/år till 55 kW/m²/år. Min poäng är att ni investerar ju för ett framtida behov och inte för en historiskt låg prisnivå på energi. Om vi leker med tanken och försöker oss på en gissning om vad energipriset kommer att ligga på om 20 år? Angående ljudet så är det alltid en kostnadsfråga, visst kommer ett kryddhyllemonterat aggregat att låta mer i köket (ca 30db) än ett centralt placerat system, men i övrigt anser jag att det är samma för båda alternativen. Placeras ljudämpare på ugående kanaler och på grenkanaler mellan rum samt att don och kanaler dimensioneras på rätt sätt ska det inte innebära några problem med ljud.

Sammanställ gärna en ungefärlig installationskostnad för vårt hus på nio lägenheter. Är det per lägenhet du anger siffrorna? I så fall blir kostnaden med dina siffror: 9*(15600+6000+9000)=275 400 Hur många procents besparing anser du att man kan räkna med? Jag räknade med ca 20 % besparing, dvs i runda slängar 20 000 kWh per år. Vi har mekanisk frånluft idag. Räknar jag på ett högre energipris på en krona per kWh så sparar vi då 20 000 kronor per år, högt räknat. Det ger en återbetalningstid på 275 400/20 000=14 år. Det är långt bort från de 4-6 år du anger trots att jag räknat med ett mycket högre energipris än vi har och jag inte tagit hänsyn till räntekostnader för investeringen. Visa gärna ett räkneexempel där du kommer ner till 4-6 år! Tack för illustration av flödena inuti kryddhylleaggregatet. Men var kommer tilluften in? Dras den från aggregatet ut till sovrum och vardagsrum?

Vad menar du förresten med att vindsisolering bara hjälper översta våningsplanet? Förutsätter du individuell värmemätning då? Vi har ett vattenburet värmesystem baserat på fjärrvärme. Vindsisolering ger en lägre energiförbrukning för föreningen. Förklara gärna hur du menar!

Till slut så blev det en fönsterrenovering som första åtgärd, där vi sänkte U-värdet från 3 till 1. Separat artikel om hur det gick till kommer senare!