Bor du i ett passivhus eller värmesåll?

I förra veckan fick Al Gore ta emot Göteborgs stads miljöpris. Innan den påkostade kvällen, där celebriteter och miljöfolk blandades hej vilt, hölls ett seminarium om passivhus. Alla var rörande överens om att alla nya hus kommer att byggas enligt passivhusprincipen om 30 år. Ett passivhus har ett tätt och mycket välisolerat klimatskal, kontrollerad ventilation med återvinning av värme och kontrollerad solinstrålning. Med dessa åtgärder behövs i princip inte längre ett traditionellt radiatorsystem för att hålla uppe värmen i huset, det räcker med värmen från hushållets medlemmar, apparater och solinstrålningen. I undantagsfall, de allra kallaste dagarna på året, kan tillskottsvärme behövas. Vill man uttrycka det annorlunda kan man säga att ett hus som inte är byggt enligt passivhusprincipen läcker värme som ett såll och inte direkt bidrar till att avvärja klimathotet. ”Vanliga” hus kommer mer och mer framstå som värsta energislukarna när passivhusen rycker fram, och det kommer bli nödvändigt att bygga om gamla hus till passivhus. Passivhusbyggandet är i en kraftig tillväxtfas just nu i Sverige, men startade för bara sex år sedan. Radhusen i Lindås utanför Göteborg blev det första kända exemplet på en bostad byggd enligt passivhusprincipen. I fjol färdigställdes den första passivhusvillan och just nu pågår ombyggnad av hyreslägenheter i Alingsås till passivhus. Arkitekten Hans Eek är passivhusens frontfigur i Sverige. I alla tre exemplen ovan är han inblandad. Läs gärna denna korta men inspirerande intervju med honom. När kommer din bostadsrättsförening bo i ett hus som är byggt enligt passivhusprincipen?

Det är en fantastisk princip. Jag blev intresserad redan vid lanseringen av radhusen i Lindås p g a. ett TV program om dessa. Jag hoppas verkligen att denna utveckling fortskrider av ett flertal olika orsaker. Energisnålheten, värnandet av naturen inte minst. Och hoppas att 30 år är taget i överkant innan all nybyggnation på våra breddgrader sker enligt denna princip. Tyvärr kanske inte alla äldre fastigheter passar för ombyggnation enligt denna princip av olika skäl. Föregångaren "tilläggsisolering" har ju visat på olika problem som kan uppstå bl a. på grund av kondens och de besvär detta medfört. Det är svårt att blanda byggnadsprinciper och få dem att samverka med varandra. Ekonomiskt handlar det ju om avskrivningstider, energipriser m m. ofta är äldre hus byggda efter en längre "beståendeprincip" medans moderna hus är tänkta att rivas och återuppbyggas efter en kortare tidsperiod än så. Att all nybyggnation bör ske enligt denna princip står däremot klart, anser jag. Med tillägg för att förberedelser är gjorda avseende uppvärmning på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Klimatprognoserna är ju just prognoser efter nu kända fakta och tar ingen hänsyn avseende vad det gäller oförutsedd framtida händelseutveckling. Livrem & hängslen.

Det var ett inslag på SVT igår, jag tror det var abc, lokalnyheterna. Bara rosor från alla inblandade och de tror att EU kommer att kräva att alla hus i Europa skall byggas efter denna princip fr. o m. 2018. Man förstog att täthetsskikets betydelse var av stor vikt. Minsta hål i plasten och verkningsgraden sjönk betänkligt. Det kommer an på de som bygger husen att noggrannheten är stor och inga misstag (hål) görs. Även att material som lim och andra tätningsmedel bestämmer husens livslängd ur passivrollens aspekt. Ventilationen garanterade att man slapp de tidigare så bekymmersamma kondensproblemen. Vad det gäller uppvärmning borde en mindre braskamin och luft-luft värme innebära både "livrem och hängslen". Och det endast för det allra kallaste scenariet. 4500 kwh/år skulle ge att avskrivningstiden för merkostnaden inte var längre än ca. 8 år. De sade inget om den totala avskrivningstiden, dock. Det skulle ju annars gett en fingervisning om husets beräknade livslängd. 3-3,5 miljoner för en villa på ca. 150 kvm.

NCC är på gång även i Stockholm. Här ytterliggare en artikel om Hamnhuset i Sannegårdshamnen med 116 hyreslägenheter inflyttningsklart till efter sommaren i år. http://www.byggindustrin.com/viewarticle.asp?ArticleId=8342 Man talar om en halvering av energikostnaderna!

I mitt hus, där jag bor på 2 tr, eller 3:e våningen, i söderläge, inbakad i en lång huskropp med massor av sol sommartid (flämt) kan jag lugnt kalla mig boende i en passivlägenhet - huset har konventionell fjärrvärme, men jag behöver nästan bara på de riktigt kalla nätterna ha värmen igång. Det håller 20, 21 grader faktiskt hela hösten och vintern. Jag sätter på elementen ibland på kvällen om det känns råkallt . Jag antar att detta är en smula utanför diskussionen - men jag tycker ändå att det är intressant att jag kan ha det så varmt inne fast jag inte har värmen på! Nu bor jag visserligen bara i en 1:a på 42 kvm, och har bara en yttervägg mot kök och rum. Så det förklarar säkert varför värmen håller så bra.

Mycket intressant aspekt, anser jag. Alla är säkert inte som du utan har både 24 och 26 grader samt vädrar med alla fönster på vid gavel vid tillfälle. I er förening kan säkert termostater på varje element få synbar inverkan på energiåtgången.

Yak, vem vill ha 26 grader inne? Usch! Tack för råd angående termostater! Jag är SÅ imponerad av vilka goda råd man har tillgång på hos BRFonline! 1000 tack - igen!