Kommunala avgiften. Definition av texten?

Överallt läser jag att den kommunala avgiften är satt till 1200:-/år och lägenhet, men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Betyder detta att avgiften är villkorad till varje lägenhet? Eller betyder det att föreningen kan eller skall behandla den på samma sätt som fastighetsskatten d v s. per kvm?. Hur kommer ni att göra?

Jag har nu också skickat frågan till Svd näringsliv och hoppas på svar. Har gjort några tillägg bl a. avseende konformiteten i avgiften gentemot villaägarna då dessa får en enhetlig avgift.

Detta är svaret från Thomas Berglund på Svd näringsliv: "Jag har också uppfattat att skatten blir 1.200 kronor per lägenhet, men högst 0,4 procent av fastighetens taxeringsvärde. Detta gäller när föreningen ska räkna ut sin skatt, men sedan måste det väl stå varje förening fritt att sätta avgifterna så att den gemensamma totala skatten fördelas “rättvist” utifrån hur stora lägenheterna är. Den märkliga är väl att skattebördan med dessa regler blir betydligt större för en förening som består av 30 små lägenheter jämfört med en som består av 10 stora även om den totala boendeytan är lika stor. Men jag är väl inte riktigt rätt man att reda ut detta åt dig."

Fick ett svar från Bofakta, nedan. Detta förklarar dock inte varför skatten tillåts bli olika för samma antal kvm contra olika antal lägenheter. Jag har själv frågat skattemyndigheten som ännu inte inkommit med något svar till mig. "Vi har kollat med skattemyndigheten som säger att skatten tas upp av föreningen till angivet belopp dvs 1200 kr per lägenhet eller max 0,4 procent av tax-värdet. Sen får föreningen behandla den som man vill efter stadgarna – det lägger inte skattemyndigheten sig i. Det blir alltså som tidigare – föreningen tar upp skatten som en skuld och fördelar den på medlemmarna efter andelstal, eller så som stadgarna anger. Det är en skatt även om det kallas för avgift, för att skilja det från den tidigare fastighetsskatten. Allt om Bostadsrätt, redaktionen" I vår förening har vi har standardstadgar och dessa ger inte heller något enhetligt svar enligt det Skattemyndigheten besvarat Bofakta, som jag förstår det: "§5. ... Årsavgiften avvägs så att den i förhållande till lägenhetens fördelningstal kommer att motsvara vad som belöper på lägenheten av föreningens kostnader samt dess avsättning till fonder. Alternativt kan årsavgiften fördelas enligt procentuella andelar för varje bostadsrätt, andelstal, fördelningstal eller med en fast respektive rörlig del." Skatt tas inte upp som en särskild avgift utan ingår i ovanstående. Styrelsen kan själv välja förfaringssätt utan att fråga efter ett stämmobeslut som jag ser det. Styrelsen kan betrakta "avgiften" som fast del. Detta kommer kanske att ge upphov till tvister inom föreningar eftersom stora lägenheter kommer att betala en större andel av en avgift som är baserad på antalet lägenheter och vice versa. Beroende på ifall man betraktar det som en "fast" eller "rörlig" del. Personligen betalar vi numera hela den tidigare fastighetsskatten för vår förening på egen hand. Övriga i föreningen resten. Det vill säga det totala uttaget i skatt har blivit högre. Detta p g a. den till nyordningen kopplade räntan på uppskovsavgiften. Men vi är en växande småbarnsfamilj som behövde större. I den förra föreningen var vi med om ombildningen, vilket innebär att om vi bott kvar hade vi sluppit uppskovsavgiftsränta. Men det var nödvändigt att skaffa ett större boende. Detta skedde flera år innan skattebeslutet ens var påtänkt. För vår del är skillnaden mellan "fast eller rörlig del" inte stor, 1300:-/ år. Det är uppskovsräntan som blir en tung avgift. Men de 1300 kronorna kan betala en månad för ett barn inom barnomsorgen i alla fall. Finansdepartementet har klart deklarerat att samma summa motsvarande den tidigare fastighetsskatten skall in genom detta nya förfarande. Det är alltså en fördelnings- och familjepolitisk skatteändring som hindrar rörligheten på bostadsmarknaden och fördelar skattebördan från villaägarna till bostadsrättsinnehavarna. Eftersom rörligheten varit större bland de senare. Och som sagt, växande familjer måste av nödvändighet ta en större börda. Den stigande inflationen kommer dessutom att öka denna skillnad då inflationen spär på priserna men minskar kostnaden för den "Kommunala avgiften". Det krävdes ett Riksdagsbeslut för att införa denna nyordning. Men det kommer inte att krävas för att ändra nivån på den "Kommunala avgiften" eller för räntesatsen på uppskovsavgiften. Så jag är övertygad om att det kommer mera.

Detta blir en långkörare ser det ut som. Har talat personligen med skattemyndigheten som inte kan svara på frågan men skall återkomma i frågan. Kommunerna har sin skatteintäkt genom kommunalskatten. Det måste alltså vara en avgift. Återkommer.

Jag har fått ett svar från Skattemyndigheten: SKATT ELLER AVGIFT? Frågan om den kommunala fastighetsavgiften är en skatt eller avgift har behandlats på sidorna 68-70 i regeringens proposition 2007/08:27, Avskaffad statlig fastighetsskatt m.m. Du hittar propositionen här: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GV0327&rm=2007/08&bet=27 Här kommer ett utdrag från dessa sidor: 6 Kommunal fastighetsavgift för småhus och flerbostadshus 6.1 Fastighetsavgiftens karaktär och benämning Regeringens bedömning: Den aktuella avgiften utgör i statsrättslig mening en skatt. Den bör benämnas kommunal fastighetsavgift. Kjell S kommentar: Härefter följer en uppräkning av remissinstansernas svar i frågan. Mycket intressant läsning eftersom oenigheten är stor. Regeringens hållning att det är en skatt som bör benämnas avgift är absurd. Det är som att säga att "Räven är en hund som bör kallas för katt". AVGIFT PER LÄGENHET Den kommunala fastighetsavgiften för flerbostadshus beräknas per bostadslägenhet. Med bostadslägenhet avses en sådan lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR Om det är en bostadsrättsförening som är ägare till ett flerbostadshus så kommer föreningen att få betala den kommunala fastighetsavgiften. Hur bostadsrättsföreningar vill ta ut denna avgift av medlemmarna i föreningen är inte en fråga för Skatteverket. Med vänliga hälsningar Towe Nilsson Skatteverket Kjell S kommentar: Skatteverket vill inte medverka till att klarlägga enligt vilket sätt (kvm eller avgift/lgh) avgiften ska belasta föreningarnas medlemmar. Det är en politisk fråga med flera bottnar, bostads-, familje- och fördelningspolitisk och som myndighet, skall Skatteverket sköta administrationen av avgiften men inte ge politiska direktiv där tveksamheter kan uppstå. Det är politikernas sak att driva politiken nämligen. Jag har nu ställt frågan direkt till Anders Borg och Finansdepartementet och inväntar svar. Kopia har också sänts till Brännpunkt Svd samt DN Debatt. Jag vill också göra er uppmärksamma på detta tillägg till texten: Sammanfattningsvis kan jag säga att propositionen är gjord och genomdriven i stor hast vilket enbart benämningen är ett tydligt uttryck för. Dessutom har dålig uppföljning utförts av vilka konsekvenser förändringen kommer att innebära för olika grupper i samhället. Man har betraktat villaägare, bostadsrättsinnehavare och hyresgäster som tre olika, fast i sig, homogena grupper men så är givetvis inte fallet. Inom var och en av dessa tre grupper finns stora skillnader. Exempelvis har nu återinförts ett skattesystem som härstammar från medeltiden, Kristoffers landslag, där skatterna för skattebönderna var kollektiva, det vill säga en grupp av bönder eller bönderna i ett område (jmfr. Brf:er ) skulle fullgöra en viss skatt. Fördelningen av skatten skedde inom kollektivet. Redan Gustav Vasa tog bort denna typ av beskattning då den ansågs orättvis p g a. demografiska förändringar som kunde ske inom gruppen/kollektivet och att ”starka” bönder kunde lätta sin egen börda på ”svagare” bönders bekostnad. Detta medeltida beskattningssätt såg inte dagens ljus mer under det förra millenniet. Men detta millennium har knappt startat innan bruket åter dammats av.

Jag förstår om inte alla tycker denna fråga nödvändigtvis måste vara så viktig eller att man kanske inte förstår problemet. Men om man vänder på steken... Anta att regeringen fick för sig att utbetala 1200/ lägenhet och år och gav en klumpsumma till varje förening att fördela som man ville. Det skulle nog leda till en hel del diskussioner om 10 lägenheter delade på hälten och 30 lägenheter på den andra hälften. Ifall dessutom hela styrelsen bestod av borättsinnehavare bland de 10, skulle förfarandet förmodligen lyda under allmänt åtal. Och enligt logikens lagar skall sträckan från a till b vara lika lång som sträckan från b till a. Så frågan om allmänt åtal torde vara lika aktuell i rådande ordning.

Jag har nu fått svar från finansdepartementet som hänvisar till skatteverkets svar: "Hur bostadsrättsföreningar vill ta ut denna avgift av medlemmarna i föreningen är inte en fråga för Skatteverket" och alltså inte heller för finansdepartementet.

Av propositionen framgår att avgiften beräknas per lägenhet, dvs inte skall debiteras per lägenhet. Därför fördelar vi ut den samlade kostnaden på föreningen enligt andelstalen.

Både skatteverket och finansdepartementet svarar: "gör som ni vill". De kan inte själva ge någon tydligare anvisning p g a. propositionens hastiga och slarviga tillkomst samt formulering. Den är dock stadfäst av Riksdagen och gäller likväl. Nu går också Kd från alliansen, ut och "erkänner" att den uppkomna kompromissen i frågan om fastighetsskatten och dess finansiering är olycklig. Det kan man förstå, när det ledde till att exempelvis studentlägenheter fick en hyreshöjning på 1200:-/år för sina 12-15 kvm. Vi talar om några hundratusentals väljare här. Denna fråga kommer förmodligen att bli en följetong under ett flertal år framöver.

Inte för att det behövs mer vatten på denna kvarnen.... Kolla länken