BRF-experterna http://www.brfexperterna.se Beskrivning Sun, 20 May 2012 19:15:37 +0200 sv-SE Lagar om bostadsrätt http://www.brfexperterna.se/thread-364-Lagar-om-bostadsratt.html Sverker Thorslund Wed, 09 May 2012 00:00:00 +0200 Om även konsumenterna ska kunna hävda sig på marknaden krävs god inblick i bl a rättsregler. Och konsumenter bör samverka - på egen hand eller via ombud, omsorgsfullt valda. Här har jag gjort en sammaställning av lagar som är relevanta för bostadsrättshavare.   Om även konsumenterna ska kunna hävda sig pÃ¥ marknaden krävs god inblick i bl a rättsregler. Och konsumenter bör samverka - pÃ¥ egen hand eller via ombud, omsorgsfullt valda. Här har jag gjort en sammaställning av lagar som är relevanta för bostadsrättshavare.   Grundläggande regler
  • Bostadsrättslag* (1991:614) Läs mer >>>
  • Bostadsrättsförordning (1991:630) Läs mer >>>
  • Lag om ekonomiska föreningar (1987:667) Läs mer >>>
  • Lag (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt Läs mer >>>
  • Lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostads­rättsföreningar (1991:615) Läs mer >>>
  • Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar Läs mer >>> Boverket, Allmänna råd 1995,:6 ändrad genom 2007:2
  • Lag (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. Läs mer >>> är tillämplig då föreningen bygger/låter bygga nya hus, men även när t ex vindar i befintliga hus görs om till bostäder - med före­ningen eller en bostadsrättshavare som byggherre.  
  • Utsökningsbalk (1981:774) Läs mer >>>
*)   ”Hyresbostadsutredningen" föreslår - läs mer >>> - bl a ökade möjligheter för bostadsrättshavare att hyra ut sina lägenheter.  
 
"Utredaren har i uppdrag att … redovisa förändringar som kan stimulera privatpersoners uthyrning av bostäder som … innehas med bostadsrätt." (Utdrag ur avsnittet "Sammanfattning".)
 
Att inte även andrahandsuthyrning hyresrätter ska stimuleras är förvånande. (Jag tänker bl a på utredningens namn...) Hyresgäs­ter som vill hyra ut torde inte ha lättare att få OK - vare sig av fastighetsägaren eller i Hyresnämnden - än bostadsrättshavare.

Rättsliga instanser
  • Lag (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder Läs mer >>>
  • Förordning (2007:1041) med instruktion för Allmänna rekla­mationsnämnden Läs mer >>> av vilken framgår att ARN prö­var alla tvister om hantverkstjänster (inkl s k ”tillval” i ny­producerade bostadsrätter) som utförts av näringsidkare på uppdrag av bostadsrättshavare (enskild konsument).
  • Lag (1976:839) om Statens va-nämnd Läs mer >>>
  • Förordning (2007:1058) med instruktion för Statens va-nämnd Läs mer >>>
  • Lag (1999:116) om skiljeförfarande Läs mer >>>
Förvärv av bostad i form av bostadsrätt
  • Köplag (1990:931) Läs mer >>> - reglerar förhållandet mellan köpare och säljare vid överlåtelse av bostadsrätt
  • ”Area och volym för husbyggnader - Terminologi och mätreg­ler” SS 21054:2009 Läs mer >>> - som ersätter SS 021053*.
  • Hyreslagen, kapitel 12 i Jordabalken (1970:994) Läs mer >>> har en regel i 35 § 1-2 st om hyresgästs rätt att överlåta hyres­rätten för att genom byte få en annan bostad. (Lagrummet ska ge möjlighet att överlåta en hyresrätt även i syfte att själv få tillgång till t ex en bostadsrätt.)
  • Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Läs mer >>>
  • Tillhörande förordning (2009:92) Läs mer >>>
*)      Broschyren Så här mäter du din bostad – som finns kvar på nätet - gjordes då tidigare standarden (SS 021053) ännu gäll­de. Broschyren fungerar även med den nya standarden.

   Övrigt
  • Konsumenttjänstlag (1985:716) Läs mer >>>
  • Svensk köksstandard sådan den beskrivs – Läs mer >>> - på Wi­kipedia ger bra information när man vill bygga om sitt kök
  • Lag om lägenhetsregister (2006:378) Läs mer >>>
  • ”Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlem­mar", Skatteverket SKV 378 utgåva 7 Läs mer >>> som klar­gör vilka bostadsrättsföreningar som är ”äkta bostadsföretag” och vilka som är ”privatbostadsföretag”. (I vanligt språkbruk används istället äkta bostadsrättsföreningar, resp oäkta.)
  • Ellag (1997:857) Läs mer >>>
  • Försäkringsavtalslag (2005:104) Läs mer >>>
  • Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Läs mer >>>
  • Äktenskapsbalk (1987:230) Läs mer >>>
  • Sambolag (2003:376) Läs mer >>>
  • Vägledning år 2008 från Socialstyrelsen: "Vräkningsförebyg­gande arbete - stöd till socialtjänsten och andra aktörer" Läs mer >>>
  • Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning* Läs mer >>>
  • Arbetsmiljölag (1977:1160) Läs mer >>>
  • Expropriationslag, SFS 1972 719 Läs mer >>>
  • Expropriationskungörelse (1972:727) Läs mer >>>
  • Lag (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare Läs mer >>>
*)   Datainspektionens beslut mm enligt ovan om att slippa – resp, i särskilt angivna fall, tåla – kameraövervakning i hyreshus antas gälla bostadsrättshavare (i flerbostadshus). I SOU 2009:8) före­slogs ny lag om kameraövervakning från 110101 Läs mer >>>.]]> http://www.brfexperterna.se/thread-364-Lagar-om-bostadsratt.html Vauban, Freiburg -hållbara stadsdelars förebild http://www.brfexperterna.se/thread-373-Vauban%2C-Freiburg-hallbara-stadsdelars-forebild.html Johan Erlandsson Mon, 07 May 2012 00:00:00 +0200 Hållbart stadsdelsbyggande är minst sagt i ropet just nu. En stadsdel nämns oftare än andra: Vauban i Freiburg, Tyskland. Ett unikt medborgardeltagande och nedprioriterad bilism är det som främst kännetecknar stadsdelen. HÃ¥llbart stadsdelsbyggande är minst sagt i ropet just nu. En stadsdel nämns oftare än andra: Vauban i Freiburg, Tyskland. Ett unikt medborgardeltagande och nedprioriterad bilism är det som främst kännetecknar stadsdelen.

Jag besökte Vauban i början av maj och berättar här om mina intryck blandat med vad jag hämtat från Vaubans officiella hemsida.

Första intrycket som slog mig var tystnaden. Det var verkligen helt tyst. Inga trafikljud, inga fläktar. Man kunde höra barn på långt håll, och väldigt mycket fågelkvitter. Någon enstaka gång stördes tystnaden av att en bil startade och körde iväg. Spårvagnen passerade mittstråket ganska ofta, men var av någon typ som inte lät så mycket (inga gnisslande italienska vagnar med fasta hjul som i Göteborg) och dessutom var det gräs där de gick som dämpade ljudet ytterligare.

Det andra intrycket var höjden på husen. Genomgående fyrvåningshus. Ganska likt mina hemtrakter i Kungsladugård, Göteborg. Jag tror faktiskt det blir svårt att få till en riktigt människovänlig stadsdel med högre hus än så. Det blir för stora avstånd för att komma ut och för lite solljus som når marken.

Det tredje intrycket var diversiteten på byggnaderna. Även om stadsdelen kändes planerad med liknande stråk, så var det olika färg, form och utförande på husen överallt. Spännande och kul!

Det fjärde intrycket var all grönska. Det var en massa växter på gårdar och balkonger, och dessutom större gröna stråk och en härlig bäck, skogsparti och äng. Härligt att röra sig i!


HISTORIK OCH GRUNDFAKTA

Vauban (med franskt uttal) ligger cirka 3 km söder om Freiburgs centrum och hyser cirka 5 000 invånare och 600 arbetsplatser. Det är byggt på ett gammalt franskt militärområde, som togs över 1993 av staden Freiburg. Planeringsprocessen startade omedelbart och första inflyttningen skedde 1999.

]]> http://www.brfexperterna.se/thread-373-Vauban%2C-Freiburg-hallbara-stadsdelars-forebild.html Varför ska vi främja biologisk mångfald i bostadsområdet? http://www.brfexperterna.se/thread-370-Varfor-ska-vi-framja-biologisk-mangfald-i-bostadsomradet.html Johan Erlandsson Fri, 04 May 2012 00:00:00 +0200 Många gånger har jag stött på att olika skyddsinsatser av växter och djur i samband med att något ska byggas förlöjligas. Vad ska den där knölnaten eller vattensalamandern vara bra för egentligen, ska den verkligen få påverka den här stora och viktiga investeringen? MÃ¥nga gÃ¥nger har jag stött pÃ¥ att olika skyddsinsatser av växter och djur i samband med att nÃ¥got ska byggas förlöjligas. Vad ska den där knölnaten eller vattensalamandern vara bra för egentligen, ska den verkligen fÃ¥ pÃ¥verka den här stora och viktiga investeringen? På ett vårmingel hos naturvårdskonsulten Calluna fick jag diskutera värdet av biologisk mångfald i stan.

Det är egentligen inte knölnaten eller vattensalamandern i sig som är huvudpoängen. Förekomsten av en sällsynt art visar på att området har höga naturkvaliteter. Det vill säga det är en oas av biologisk mångfald i stan, och det är något som är värdefullt att ha för de som bor inne i stadsmiljön, något som gör staden väldigt mycket trivsammare. Skyddar man den aktuella arten så skyddar man också en bit mysigt naturområde, med en mångfald av arter, att vistas i.

Att det finns naturområden av hög kvalitet är värt mycket, även i ekonomiska termer. John berättade om hur en liten ekdunge var nära att få stryka på foten i Hammarby sjöstad. En liten del sparades, och idag är de lägenheter som har utsikt mot ekarna värda flera hundra tusen kronor mer än de som inte har utsikt. En uppskattning har gjorts om hur mycket fastigheterna kring Central Park i New York skulle sjunka i värde om parken bebyggdes. Det blev ofattbara 800 miljarder dollar. 

Häromveckan kom även rön om att en varierad fauna kan skydda oss mot djurburna virus:
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.444220/sa-kan-biologisk-mangfald-radda-manniskoliv]]> http://www.brfexperterna.se/thread-370-Varfor-ska-vi-framja-biologisk-mangfald-i-bostadsomradet.html Rimligt energimål för boende: 5 000 kWh/person och år http://www.brfexperterna.se/thread-361-Rimligt-energimal-for-boende-5-000-kWhperson-och-ar.html Johan Erlandsson Mon, 16 Apr 2012 00:00:00 +0200 Vi har tidigare skrivit om energimål för hushållet. Det är enklare att följa upp hushållets energiförbrukning än de enskilda hushållsmedlemmarnas. Men ibland kan det ändå vara intressant att utgå från sig själv. 5 000 kWh per person och år är en fullt rimlig målsättning. Vi har tidigare skrivit om energimÃ¥l för hushÃ¥llet. Det är enklare att följa upp hushÃ¥llets energiförbrukning än de enskilda hushÃ¥llsmedlemmarnas. Men ibland kan det ändÃ¥ vara intressant att utgÃ¥ frÃ¥n sig själv. 5 000 kWh per person och Ã¥r är en fullt rimlig mÃ¥lsättning.Om vi återigen utgår från passivhusen i Lindås som ligger på ca. 9 200 kWh för värme, varmvatten och hushållsel och man räknar på att det fyra personer bor bekvämt på dess 119 kvadratmeter så blir det 2 300 kWh per person, fördelat så här:

Värme och varmvatten 1 300 kWh
Hushållsel 1 000 kWh
Summa 2 300 kWh
Energiförbrukning per person i Lindåshusen

Idag ligger värme- och varmvattenförbrukningen per boende i lägenhet på 7 000 kWh* och hushållselen på 2 800 kWh. Här finns alltså en enorm besparingspotential, särskilt med tanke på att det är fullt möjligt att bo på bekvämt på mindre än 40 kvadratmeter per person som man gör i exemplet med Lindåshuset.

Värme och varmvatten 7 000 kWh
Hushållsel 2 800 kWh
Summa 9 800 kWh
Medelenergiförbrukning per person boende i lägenhet i Sverige

Om snittförbrukningen skulle sänkas ned till nivån för Lindåshuset skulle det innebära en sänkning med mer än 75 %. Lindåshusen är nybyggen, och det kan vara svårt att uppnå samma energiprestanda genom att renovera befintliga hus. Men det finns exempel som visar att det är möjligt, till exempel miljonprogramshusen i Brogården som nådde 25 kWh/m2 jämfört med Lindåshusens 20. 

Därför menar jag att ett energimål på 5000 kWh per person och år för värme, varmvatten och hushållsel inte är ett orimligt mål på individnivå på medellång sikt, till exempel 2030. Särskilt inte om vi också börjar fundera på hur många kvadratmeter per person vi egentligen behöver för ett bekvämt boende och lyckas få ned andelen singelhushåll. Den som också har fritidshus lär dock få svårare att nå målet.

Viktigt att notera här är att siffrorna gäller verklig konsumtion av energi. Ett hus med bergvärmepump med ett COP-tal på 5 ska alltså multiplicera elförbrukningen till värmepumpen med fem för att få fram sin värme- och varmvattenkonsumtion. På samma sätt ska värme från solfångare och el från egna solceller och vindkraftverk räknas in.


*Snittförbrukning per lägenhet 2010 för värme och varmvatten: 11 500 kWh. Personer i hushållet: 1,65 personer


 ]]> http://www.brfexperterna.se/thread-361-Rimligt-energimal-for-boende-5-000-kWhperson-och-ar.html Energimåttet kWh per kvadratmeter leder oss fel http://www.brfexperterna.se/thread-359-Energimattet-kWh-per-kvadratmeter-leder-oss-fel.html Johan Erlandsson Thu, 12 Apr 2012 00:00:00 +0200 Det är hög tid att minska fokus på att mäta den tekniska energiprestandan i hem, och istället se på energiförbrukning per person. Det är hög tid att minska fokus pÃ¥ att mäta den tekniska energiprestandan i hem, och istället se pÃ¥ energiförbrukning per person.Jag är en stor vän av att mäta saker. Om vi inte känner till statusen om det vi vill förändra så blir det väldigt svårt att veta om åtgärder verkligen leder till förbättringar. Därför har jag alltid gillat olika mått och statistik. Energiprestanda i fastigheter mäts i princip alltid i kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m2 och år). Detta mått har jag själv använt flitigt under många års diskussioner och konsultande. 

Men egentligen är det här ett ganska uselt mått på energiförbrukning, eftersom det inte ger energiförbrukningen per boende eller anställd. Med energiförbrukning per kvadratmeter som mått spelar det ingen roll om två personer bor på 50 kvadratmeter eller tre personer bor på 200 kvadratmeter i tekniskt likvärdiga hus. Fokuseringen på kvadratmeter har lett till att få idag pratar om de självklara energifördelarna med inte bo onödigt stort. Smarta planlösningar och alternativa boendeformer är också väldigt sällsynta samtalsämnen när energiförbrukning diskuteras. 

Självklart ska vi i första hand mäta energiförbrukningen i våra hem och kontor per boende och anställd, inte per kvadratmeter. Det är dags att komplettera måttet kWh/m2 med kWh/person och år!]]> http://www.brfexperterna.se/thread-359-Energimattet-kWh-per-kvadratmeter-leder-oss-fel.html Nya regler för andrahandsuthyrning på gång http://www.brfexperterna.se/thread-357-Nya-regler-for-andrahandsuthyrning-pa-gang.html Sverker Thorslund Sun, 08 Apr 2012 00:00:00 +0200 Hyresbostadsutredningen kom häromdagen ut med ett delbetänkande om andrahandsuthyrning.  Hyresbostadsutredningen kom häromdagen ut med ett delbetänkande om andrahandsuthyrning. 
Där står bland annat följande: 
"Utredaren har i uppdrag att uppskatta potentialen av outnyttjade lägenheter och att redovisa förändringar som kan stimulera privatpersoners uthyrning av bostäder som ägs respektive innehas med bostadsrätt."
Att förslag inte läggs om stimulerad andrahandsuthyrning även av hyresrätter - som ju verkligen är just andrahandsuthyrning - verkar rätt lattjo, bl a då utredningen "...har antagit namnet Hyresbostadsutredningen". 

www.regeringen.se/content/1/c6/18/96/69/9e9ff89b.pdf
]]> http://www.brfexperterna.se/thread-357-Nya-regler-for-andrahandsuthyrning-pa-gang.html Tilläggsisolering av vägg med vakuumisoleringspanel (VIP) http://www.brfexperterna.se/thread-358-Tillaggsisolering-av-vagg-med-vakuumisoleringspanel-%28VIP%29.html Johan Erlandsson Tue, 03 Apr 2012 00:00:00 +0200 Att tilläggsisolera landshövdingehus är inte så lätt, det finns ofta ett motstånd mot att förändra utseendet. Med vakuumisoleringspaneler (VIP) som isoleringsmetod så krävs dock inte så tjock isolering. Att tilläggsisolera landshövdingehus är inte sÃ¥ lätt, det finns ofta ett motstÃ¥nd mot att förändra utseendet. Med vakuumisoleringspaneler (VIP) som isoleringsmetod sÃ¥ krävs dock inte sÃ¥ tjock isolering.Pär Johansson presenterade den 19 mars sin licentiatavhandling på Chalmers, om att isolera landshövdingehus med vakuumisoleringspaneler. VIP användes, vilket är en känd isoleringsteknik i andra sammanhang, till exempel kylskåp. Men i fastigheter är det fortfarande något nytt.

En VIP är enkelt beskrivet något material med goda isolerande egenskaper som man har placerat i en påse av något tätt material, format till en platta och sedan tömt påsen på luft. På så sätt får man en tunn platta med mycket goda isolerande egenskaper. 

VIP har vissa nackdelar, till exempel att man inte kan anpassa storleken på skivorna på plats och att det finns risk att punktera panelerna. Det är också dyrare än konventionell isolering.


Vägg före och efter

Pär gjorde en studie bland annat på en landshövdingehus i Kungsladugård, Göteborg.  2 cm VIP och 3 cm mineralull i tilläggsisolering ökade tjockleken på väggen från ca. 10 cm till 18 cm, vilket krävde att fönstren flyttades ut.

Det beräknade U-värdet (mått på isolerande förmåga) sjönk från 1,11 till 0,4. Passivhusväggar med 50 cm isolering ligger på ca. 0,1. Så det är ingen topprestanda det blir, men om alternativet är att inte isolera väggen alls så är det ändå klart intressant. Värmeförlusterna från väggen minskar med nästan två tredjedelar.

]]> http://www.brfexperterna.se/thread-358-Tillaggsisolering-av-vagg-med-vakuumisoleringspanel-%28VIP%29.html Bli delägare i ett vindkraftverk http://www.brfexperterna.se/thread-315-Bli-delagare-i-ett-vindkraftverk.html Cecilia Reuter Sat, 31 Mar 2012 00:00:00 +0200 Som delägare i ett vindkraftverk köper er bostadsrättförening el på ett helt nytt sätt.  Som delägare i ett vindkraftverk köper er bostadsrättförening el pÃ¥ ett helt nytt sätt. Ni producerar er egen el och köper till ett lågt och stabilt pris – utan dyra mellanhänder, samtidigt som ni bidrar till en renare miljö. På så vis vill vi på O2 Vindel, tillsammans med alla delägare, förändra elmarknaden och göra ett ordentligt avtryck.

Minska era elkostnader
* Genom att bli delägare i ett vindkraftverk kopplar ni bort er från elpriskarusellen, där priset sätts efter den dyrast producerade kilowattimmen. 

* Varje andel ger er 1 000 kWh till ett lågt och stabilt pris, för närvarande 16 öre per kWh. Totalt betalar ni 61 öre per kWh inklusive energiskatt, elcertifikat och moms (48,8 öre exkl. moms). Det är ungefär halva priset mot vad ni får betala för ett bundet avtal oavsett elbolag. 

* Ni kan välja hur många andelar ni vill ha. Den del av ert elbehov som inte täcks av andelar, köper ni till vårt rörliga elpris. Självklart är även den elen förnybar. 

* Som delägare i ett vindkraftverk blir ni medlem i O2 Företagsel Ekonomisk Förening där medlemmarna tillsammans äger vindkraftverk. En andel kostar 6 700 kr och om ni vill kan ni sälja andelarna. Historiskt sett har vindandelar ökat i värde. O2 Vindel administrerar föreningen och sköter drift och underhåll av verken.
* För företag och bostadsrättsföreningar erbjuds delägarskap i Glötesvålen (se projektbeskrivning i högermarginalen). Beräknad driftstart för Glötesvålen är preliminärt Q4 2013. 

Minska era koldioxidutsläpp 

* Att bli delägare i ett vindkraftverk är bland det största ni kan göra för miljön och det tar bara några minuter. 

* Som delägare köper ni inte bara el från befintliga vindkraftverk, ni ser också till att nya byggs. Det är först då som mer miljövänlig el pumpas in i systemet och ersätter smutsig el från kol. 

* Ett vindkraftverk bidrar till att minska koldioxidutsläppen med upp till 5 000 ton per år. Det är samma minskning som 3 800 bilister skulle åstadkomma om de började promenera istället (räknat på att varje bilist kör två mil per dag). 

* Ett vindkraftverk är energineutralt efter tre till sex månader och kan tas ur drift utan negativa miljöeffekter. 
Besparing 

Exempel beräknat på en årsförbrukning av 100 000 kWh
Kalkyl inkl. moms
  2008 2009 2010
”Vanlig el” 107 800 95 500 111 100
Andelsel 59 000 59 000 61 900
Sparat 48 800 36 500 49 200
 
Kalkyl exkl. moms
  2008 2009 2010
”Vanlig el” 86 200 76 400 88 900
Andelsel 47 200 47 200 49 500
Sparat 39 000 29 200 39 400
 
*Priset för ”vanlig el” är genomsnittspris per år på elbörsen NordPool inkl. elcertifikat och energiskatt. 
*Andelsel är priset per år inkl. elcertifikat och energiskatt 

Vill du veta mer?
Besök www.o2.se och/eller kontakta kundtjänst på             0771-818 700       eller info@o2.se ]]> http://www.brfexperterna.se/thread-315-Bli-delagare-i-ett-vindkraftverk.html Hållbara Hilda -djärv bostadsrättsförening i Rosengård, Malmö http://www.brfexperterna.se/thread-328-Hallbara-Hilda-djarv-bostadsrattsforening-i-Rosengard%2C-Malmo.html Johan Erlandsson Wed, 14 Mar 2012 00:00:00 +0100 Det är många nya "hållbara stadsdelar" på gång i Sverige. Men den riktigt stora omställningspotentialen finns naturligtvis i det befintliga fastighetsbeståndet. Möt Hilda, som fattat galoppen och visar vägen för miljonprogrammet! Det är mÃ¥nga nya "hÃ¥llbara stadsdelar" pÃ¥ gÃ¥ng i Sverige. Men den riktigt stora omställningspotentialen finns naturligtvis i det befintliga fastighetsbestÃ¥ndet. Möt Hilda, som fattat galoppen och visar vägen för miljonprogrammet!

HISTORIK OCH BASFAKTA

Bostadsrättsföreningen Hilda finns i Rosengård, Malmö och har 2500 boende fördelade på 768 lägenheter. Det finns åtta niovåningshus och åtta trevåningshus. Husen är byggda 1969-1970 och räknas som en del av miljonprogrammet.

2006 stod det klart att ett omedelbart stambyte var nödvändigt -de många läckorna gjorde att försäkringsbolaget höjde premien kraftigt vilket hotade föreningens ekonomi. Ett samtal med en konsult på WSP ledde till att föreningen passade på att göra fler åtgärder när de ändå var tvungna att genomföra ett krångligt och dyrt stambyte. Ett nytt ventilationssystem med värmeåtervinning samt nya radiatorer beslutades om, och  efter det föddes visionen om Hållbara Hilda. Med hjälp av kommunen söktes mer pengar än de 240 miljoner i lån som föreningen blivit lånade av banken, och snart kom det ytterligare pengar från både EU:s LIFE+-program och Delegationen för hållbara städer. 

DELAKTIGHET

Alla åtgärder har föredragits, diskuterats och beslutats om på föreningsstämma. 

De boende har fått ansöka om att få bli "klimatcoach" åt sina grannar. Klimatcoacherna utrustas med en iPad, får utbildning och får sedan själv bestämma hur de vill lägga upp sitt arbete. iPad:en används för att hjälpa grannarna att fylla i sina uppgifter på klimatkontot.se. Coacherna arbetar med både energi-, transport- och matbeteende.



TRANSPORTER

Klimatcoacherna uppmuntrar till minskat bilresande, det planeras för en elcykelpool och monitorer som visar när nästa tåg och buss går.

MAT

Klimatcoacherna uppmuntrar till en mer moderat köttkonsumtion.

Det ges tillgång till odlingslotter.

Det förbereds också för avfallskvarnar genom att en extra stam monteras för detta. Tanken är att det ska produceras biogas av matavfallet. Det är inte klart ännu om detta ska göras i området eller matavfallet ska skickas ut i det kommunala avloppsnätet. Om det blir det senare så blir det svårare att plocka ut näringsämnena från matavfallet och återföra det till jorden, något som kommer bli allt viktigare i framtiden.

ENERGI

Energi är Hållbara Hildas paradnummer. Ett modernt ventilationssystem med värmeåtervinning installeras, likaså ett smartare radiatorsystem. Inneväggarna byts ut och isoleras, vilket sammantaget innebär att värmetillskott bara ska behövas när utetemperaturen går under nollan. Individuell varm- och kallvattenmätning införs. Husen förbereds för solfångare som ska kopplas till fjärrvärmenätet, och på 10 års sikt ska 100 % förnybar energi användas i föreningen. Målet som ska uppfyllas i LIFE+-programmet är att föreningen totalt sett ska halvera växthusgasutsläppen, Vad jag förstår baserat på klimatkontoberäkningar där också mat och transporter räknas in.

http://www.hsb.se/malmo/hilda/hildas-fornyelse?select=2.29607

BRF Hilda har fått en hel del uppmärksamhet, även internationellt. Här är ett inslag från EuroNews:
http://www.euronews.net/2012/01/26/malmo-shows-off-its-green-regeneration/]]> http://www.brfexperterna.se/thread-328-Hallbara-Hilda-djarv-bostadsrattsforening-i-Rosengard%2C-Malmo.html Självförvaltning och gemenskap på bostadsgården http://www.brfexperterna.se/thread-326-Sjalvforvaltning-och-gemenskap-pa-bostadsgarden.html Johan Erlandsson Wed, 07 Mar 2012 00:00:00 +0100 I en doktorsavhandling från Chalmers undersöks vad det kan innebära att boende själva tar hand om sina bostadsgårdar i svenska hyreshusområden. Handlar det bara om att skapa lite extra blomsterfägring utanför fönstret eller kan det också finnas djupare betydelser som lyfter frågor om hur vi egentligen använder stadens gröna ytor, vilken roll individen har i samhället, eller vad gemenskap och konflikter i bostadsområdet kan ha att göra med visionen om en långsiktigt hållbar utveckling? I en doktorsavhandling frÃ¥n Chalmers undersöks vad det kan innebära att boende själva tar hand om sina bostadsgÃ¥rdar i svenska hyreshusomrÃ¥den. Handlar det bara om att skapa lite extra blomsterfägring utanför fönstret eller kan det ocksÃ¥ finnas djupare betydelser som lyfter frÃ¥gor om hur vi egentligen använder stadens gröna ytor, vilken roll individen har i samhället, eller vad gemenskap och konflikter i bostadsomrÃ¥det kan ha att göra med visionen om en lÃ¥ngsiktigt hÃ¥llbar utveckling?

Pål Castell, landskapsarkitekt och planeringsforskare på Chalmers, försvarar då sin doktorsavhandling som har titeln "Managing Yards and Togetherness". Han ser ett ökande intresse från såväl allmännyttiga som större privata bostadsföretag för hyresgästernas deltagande i skötsel och förvaltning. I doktorandprojektet har han kartlagt var självförvaltning och andra former av boendemedverkan äger rum i Göteborg och hur det organiseras. I en fallstudie har bland annat kopplingen mellan deltagandeprocesser och granngemenskap undersökts och en sammanställning av tidigare studier från olika länder visar på många positiva möjligheter. Men samtidigt visar resultaten att det finns svårigheter som måste hanteras, framför allt när det gäller konflikter mellan olika grupper av boende och riken för utestängning.

Avhandlingen finns på https://document.chalmers.se/download?docid=1851328219.

 

]]> http://www.brfexperterna.se/thread-326-Sjalvforvaltning-och-gemenskap-pa-bostadsgarden.html Rapport från bostadsrättsmässan 2011 http://www.brfexperterna.se/thread-316-Rapport-fran-bostadsrattsmassan-2011.html Johan Erlandsson Sat, 19 Nov 2011 00:00:00 +0100 Här är några bilder från bostadsrättsmässan, där vi lanserade en betaversion av BRF-experterna. Här är nÃ¥gra bilder frÃ¥n bostadsrättsmässan, där vi lanserade en betaversion av BRF-experterna.]]> http://www.brfexperterna.se/thread-316-Rapport-fran-bostadsrattsmassan-2011.html Odling i staden en vanligare syn i framtiden http://www.brfexperterna.se/thread-199-Odling-i-staden-en-vanligare-syn-i-framtiden.html Johan Erlandsson Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 I ett inslag i P1 Morgon berättar Martin Berg, Mastersstudent på Globala studier på Göteborgs universitet om hur han tror att Angered i Göteborg kan se ut om 50 år. Han tror på mer odling, t.ex på hustak och mellan huskomplex, och att odling blir ett nav i framtida stadsplanering. I ett inslag i P1 Morgon berättar Martin Berg, Mastersstudent pÃ¥ Globala studier pÃ¥ Göteborgs universitet om hur han tror att Angered i Göteborg kan se ut om 50 Ã¥r. Han tror pÃ¥ mer odling, t.ex pÃ¥ hustak och mellan huskomplex, och att odling blir ett nav i framtida stadsplanering. Orsaken till utvecklingen med mer odling i stan menar Martin är att transporterna blir dyrare när oljan tar slut, ökande matpriser, klimatförändringar med t.ex. ökad torka i vissa områden i världen och en ständigt ökande urbanisering. Dessutom får vi bättre förståelse för hur naturen fungerar. I olika städer i världen pågår nu försök med att öka stadsodlingen. 4000 storfamiljer i Angered skulle kunna få sin mat från marken som finns i området, dvs området kan bli självförsörjande på mat. Andra studier visar att bara Sveriges trädgårdsytor räcker för att försörja halva befolkningen med mat. Kolonisten Lars Johansson berätta om sin matodling i koloniområdet på Lövgärdet, Angered och hur han planerar att byta ut en pil mot bärbuskar för då får han mer egenodlat att äta. För Lars är det viktigaste att veta vad det är han äter, han vill inte ha någon besprutad mat. Har din bostadsrättsförening en gård? Kanske finns det möjligheter till odling? Ett sätt att organisera odling utan någon större insats från styrelsen är att låta den medlem som vill odla få en plätt av gården. När han/hon tröttnar överlåts plätten till någon annan medlem eller återgår till den gemensamma skötseln igen.]]> http://www.brfexperterna.se/thread-199-Odling-i-staden-en-vanligare-syn-i-framtiden.html Ägarlägenheter http://www.brfexperterna.se/thread-198-Agarlagenheter.html Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 http://www.brfexperterna.se/thread-198-Agarlagenheter.html Köpläge? http://www.brfexperterna.se/thread-197-Koplage.html Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 http://www.brfexperterna.se/thread-197-Koplage.html Bergvärme för bostadsrättsföreningar http://www.brfexperterna.se/thread-196-Bergvarme-for-bostadsrattsforeningar.html Joakim G Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 En bostadsrättsförening i Stockholms innerstad har installerat bergvärme och sparar på så sätt 20 % på årsbasis av uppvärmningskostnaden vilket motsvarar 100 000 kr per år. (se länken nedan) Kalkylen varierar beroende på tidigare värmeslag samt villkoren för detta. Givetvis påverkar även de förutsättningar som råder på platsen för installationen. I min förening visar en initial kalkyl att vi skulle spara 120 000 kr/år i uppvärmningskostnad i jämförelse med fjärrvärmen vi använder idag. I detta kan man även ta upp kyla sommartid. På detta sätt blir man oberoende av fjärrvärmebolagets årliga prishöjningar. Nackdelen är förstås den relativt höga installationskostnaden. ]]> http://www.brfexperterna.se/thread-196-Bergvarme-for-bostadsrattsforeningar.html Omvandla BOSTADSRÄTT till HYRESRÄTT http://www.brfexperterna.se/thread-195-Omvandla-BOSTADSRATT-till-HYRESRATT.html Hillevi Hansson Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 http://www.brfexperterna.se/thread-195-Omvandla-BOSTADSRATT-till-HYRESRATT.html Energieffektiviseringsutredningen http://www.brfexperterna.se/thread-200-Energieffektiviseringsutredningen.html Kami Petersen Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 http://www.brfexperterna.se/thread-200-Energieffektiviseringsutredningen.html Nybildad brf, redan problem http://www.brfexperterna.se/thread-194-Nybildad-brf%2C-redan-problem.html Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 http://www.brfexperterna.se/thread-194-Nybildad-brf%2C-redan-problem.html BOA, LOA och Atemp, vad är det? http://www.brfexperterna.se/thread-193-BOA%2C-LOA-och-Atemp%2C-vad-ar-det.html Johan Erlandsson Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 När jag fick energideklarationen för vår fastighet blev jag förvånad när de hade räknat med en area på 935 kvadratmeter. När jag själv räknat på energiförbrukning per kvadratmeter och år har jag använt boarean (BOA) på 548 kvadratmeter. Resultatet blir såklart väldigt olika om man delar den årliga energiförbrukningen med 935 respektive 548. Nu har jag fått lära mig att i energideklarationen används något som heter Atemp, den tempererade arean. Den definieras som: "Den golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedd till att värmas till mer än 10 grader Celcius och som är begränsad av klimatskärmens insida." Det här är alltså hela våningsplanens area, inklusive mellanväggar, pelare, schakt, öppningar, trapphus, m.m. som finns innanför klimatskärmen. Antingen kan man mäta upp Atemp från ritningar, eller så kan den schablonberäknas med 1,25*(BOA+LOA). LOA är lokalarea, t.ex. källare.]]> http://www.brfexperterna.se/thread-193-BOA%2C-LOA-och-Atemp%2C-vad-ar-det.html Energideklaration med ÅF http://www.brfexperterna.se/thread-192-Energideklaration-med-AF.html Johan Erlandsson Wed, 30 Nov -0001 00:00:00 +0100 Så här såg det ut i juni när Fredrik Skenhall från ÅF kom på besök som en del i arbetet med energideklarationen. Här mäts det på temperaturer i fjärrvärmeanläggningen. ]]> http://www.brfexperterna.se/thread-192-Energideklaration-med-AF.html